Tillvaron förändrades för många

Ett par månader innan tragedin i Knutby samlades några ortsbor, bland dem Tomas Lindh, i akt och mening att bilda en förening för att "sätta Knutby på kartan". Och nog blev Knutby känt alltid, fast av helt andra skäl än bildarna av föreningen Knutby i samverkan tänkt sig.

Tomas Lindh och i bakgrunden syns Annica Lindh och barnen Caroline och Johan.

Tomas Lindh och i bakgrunden syns Annica Lindh och barnen Caroline och Johan.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2005-01-10 00:00
Tvåbarnsfamiljen Lindh har levt med Knutbydramat i ett år. Båda barnens tillvaro har förändrats, liksom många andra vanliga Knutbybarns.
Caroline, 8, lekte ibland med ett av barnen Fossmo, som gick i en parallellklass, och Johan, 11, saknar både sin lärare och sin resurslärare som båda fick sluta på grund av sin församlingstillhörighet.
Tomas Lindh sitter vid köksbordet och berättar om den kalla januarimorgonen för ett år sedan. Sedan dess har han pratat med fler journalister än han minns.
— När vi fick höra vad som hänt trodde vi först inte att det var sant. Mord och skottlossning — här i Knutby! Sådant händer bara inte.
— Sedan började vi grunna på vilka som bodde i Gränsta, och om det möjligtvis var någon vi kände. Fast alldeles i början tänkte jag nog mest på fyllfester, vådaskott och jaktgevär, fyller hustru Annica i.
Att dramat utspelade sig bland församlingsmedlemmar kunde ingen av dem tänka sig.

Otäckt
När makarna fick veta vad som hade hänt kom många tankar, berättar Annica Lindh.
— Det var så otäckt, eftersom jag ju visste att samma sak hade hänt förut, att pastorns förs­ta fru hade dött i villan.
Efter mordet har saker för­änd­rats till det bättre, tycker de.
— Det pågår någon sorts process inom församlingen. Det finns en vilja att hjälpa till och delta i aktiviteter. Församlingsmedlemmar har återvänt till fotbolls- och basketträning igen. Själv spelar jag innebandy. Just nu är vi hälften vanliga Knutbybor och hälften pingstvänner i laget. Det funkar jättebra; i bastun efteråt får man reda på mycket.
Tomas Lindh tycker att Knutbyborna skall vara stolta över byn, som numera också fått tillbaka sina vägskyltar. Efter upprepade stölder har Vägverket helt sonika svetsat fast de stöldbegärliga skyltarna.
— När det var som värst vågade folk inte tala om att de bodde i Knutby. De sade bara att de "bodde utanför Uppsala" eller "i närheten av Almunge". Jag bor i Knutby och det är jag stolt över!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om