En elev kan bli så kallad hemmasittare av flera anledningar, men ofta finns psykisk ohälsa med i bilden.
Som UNT rapporterat väckte ett förslag om en förändring kring kommunens närvarokoordinatorer många reaktioner.
Koordinatorerna jobbar med att hjälpa elever med problematisk frånvaro tillbaka till skolan och har fram till nu varit ett fristående team med sju anställda som rektorerna har kunnat kontakta vid behov. Koordinatorerna har både hjälpt till med att samordna myndighetskontakter, som Bup och socialtjänsten, och att jobba "operativt" och exempelvis följa med elever till skolan och göra hembesök.
Men rektorerna har önskat ännu mer operativt arbete från koordinatorerna.
Förslaget, som kom i september, var därför att dela upp personalen i två team: så att fem personer jobbar med operativa insatser i ett centralt team närmare skolorna, och att två personer jobbar särskilt med samordningen. Det nya "centrala teamet" skulle enligt förslaget inte heller jobba med både kommunala skolor och friskolor, utan enbart med kommunens egna skolor.
Pelle Åström, teamledare för dagens koordinatorer, såg risken "att fler elever blir hemma (...) när man splittrar upp stödet".
Pelle Åström, teamledare för dagens närvarokoordinatorer, har tidigare lyft sin oro kring förändringen.
Nu har förslaget blivit verklighet – och Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden, anser att det är helt rätt beslut.
– Det viktiga är att vi når de här ungarna så fort det bara går, och nu säkerställer vi att vi kan jobba mer operativt och kan fånga upp elever tidigare. I kommunen väljer vi att skapa ett centralt team. Friskolorna får ansvar att göra sitt, men de får lika mycket pengar per elev.
Ingen elev som i dag har stöd av en koordinator kommer att förlora det, skriver kommunen på sin hemsida.