Det framgår av en svensk jättestudie, som publiceras i facktidskriften Epidemiology. Studien omfattar mer än 1,6 miljoner barn som fötts någon gång under åren 1976 och 1991 och som sedan följts fram till att de gick ut nionde klass vid 15 eller 16 års ålder.
– Våra resultat talar för att genetiska och sociala faktorer i familjen är betydligt viktigare för hur det går i skolan för för tidigt födda barn än ogynnsamma effekter av den för tidiga födelsen i sig, säger läkaren och forskaren Fredrik Ahlsson vid Akademiska barnsjukhuset och Uppsala universitet.
Studien har gjorts mot bakgrund av flera tidigare undersökningar som alla visat att för tidigt födda barn, i synnerhet när de har fötts mycket för tidigt, har mer problem med inlärningen och presterar svagare i skolan jämfört med barn som har fötts efter en normal 40 veckor lång graviditet.
– Dessa samband ser vi också i vår studie när vi rakt av jämför betygen för barn som fötts för tidigt med betygen för barn som fötts i fullgången tid. Men när vi går vidare och också analyserar hur det inom familjen gått för syskon till för tidigt födda blir bilden en helt annan, säger Fredrik Ahlsson.
I den analysen fanns inga skillnader alls när det gällde slutbetygen mellan barn som fötts tre till nio veckor för tidigt och deras syskon som fötts i fullgången tid efter 40 graviditetsveckor.
Barn som fötts mycket för tidigt, före 30 fullgångna graviditetsveckor, hade dock lägre slutbetyg från nionde klass jämfört med syskon som fötts i normal tid.
– Skillnaden i slutbetyg var dock betydligt mindre när vi jämförde mycket för tidigt födda barn med deras syskon än när vi rakt av jämförde alla mycket för tidigt födda barn med alla barn som var födda efter en normallång graviditet, säger Fredrik Ahlsson.
Också när det gällde chansen att gå vidare och börja plugga på gymnasiet fanns bara små skillnader mellan mycket för tidigt födda barn och deras syskon – och inga skillnader alls mellan barn som fötts tre till nio veckor för tidigt och syskon födda i fullgången tid.
Att skillnaderna i skolprestationer var så små eller helt saknades mellan barnen i familjer där något barn fötts för tidigt är ett resultat som förvånade forskarna själva.
– Det ifrågasätter en vanlig uppfattning att för tidigt födda barn presterar sämre i skolan än andra barn till följd av bestående effekter på hjärnan av den stress som deras omogna nervceller utsattes för på vårdavdelningen under nyföddhetsperioden, säger Fredrik Ahlsson.
Forskarna anser att deras resultat i stället ger stöd för uppfattningen att sociala, ekonomiska och kanske även genetiska faktorer i familjen kan vara viktiga förklaringar till de samband som har setts mellan för tidig födelse och svagare skolprestationer.
– Vi vet till exempel att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för hur bra det går för deras barn i skolan. Vi vet också att för tidiga födslar är vanligare i familjer där föräldrarna har låg utbildning, säger Fredrik Ahlsson.
Vården av för tidigt födda barn har genomgått stora förändringar efter 1991 då de yngsta barnen i den nya studien föddes. I dag deltar föräldrarna själva mycket mer aktivt i vården, bland annat med så kallad känguruvård.
– Det ska bli intressant att framöver göra en liknande ny studie kring skolprestationerna hos i synnerhet mycket för tidigt födda barn som fått denna nyare form av vård med aktiv föräldramedverkan, säger Fredrik Ahlsson.