Tidigt är rätt taktik
När jag själv gick i gymnasiet på 1980-talet hoppade de som ville bli läkare av från naturvetenskaplig linje, gick sista året på exempelvis social linje och kompletterade sedan med komvux. Det var kanske inte den bästa förberedelsen för läkarlinjen. Men det var ett rationellt val då det för många var enda sättet att få de betyg som krävdes.
Sedan dess har många förändringar genomförts, av gymnasiet, av högskolan och av intagningssystemet. Och varje ny kull elever rättar sig efter det som gäller för dagen, fattar de beslut som ger bäst utdelning.
Valet av utbildning, och därmed också yrke, är ett av de viktigaste valen i livet. Mycket finns i vågskålen när framtiden ska stakas ut. Intresse och fallenhet är naturligtvis viktigt, men därutöver tas många taktiska hänsyn. Arbetsmarknad och lön, vilken insats studierna kräver kontra den utdelning man får.
Taktik är också delvis orsaken till att allt färre är behöriga i naturvetenskap. Varför välja en tung matte- eller fysikkurs om man kan surfa fram på kursen Natur och friluftsliv (enligt uppgift ett dygn i skogen, en tur på skridskor, några lektioner och MVG till alla)?
Nästa höst införs meritpoäng i högskoleansökan. Matematik och moderna språk ger de sökande extrapoäng i slutbetyget. Även andra ämnen ger poäng till vissa utbildningar.
Meritpoäng är ett sätt att tala om vilka kunskaper som är särskilt viktiga för högre studier. Tanken är att elever inte längre ska taktikvälja "lätta" kurser. Naturvetenskapens problem börjar dock tidigare än taktikvalen i gymnasiet, och då hjälper inga meritpoäng. Det handlar om grundskolelärare som inte bara talar till den lilla klick som redan förstår, utan kan visa vägen in i naturvetenskapens värld så att den inte bara framstår som teoretisk, tung och svårtillgänglig.
Tidiga insatser är nyckeln. Det räcker inte med att som hittills säga att "fysik är roligt" eller "snälla, sök naturprogrammet". Det måste nog till meritpoäng. För lärare. I lönekuvertet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!