Tidigare ungdomsbrottsling hjälper andra
Som 15-åring var Magnus Andersson från Uppsala den yngste i modern tid att dömas till fängelse. Han fortsatte med brott och droger men för tre år sedan fick han ett besked som kom att förändra hans liv. I dag jobbar Magnus Andersson med att hjälpa ungdomar som hamnat snett.
Magnus Andersson är supervärstingen som brutit med sitt gamla liv. Numera är han ordförande i föreningen Kris i Uppsala, Kriminellas Revansch i Samhället. Här tillsammans med Kikki Malmström.
Foto: Nina Leijonhufvud
Magnus Andersson var bland det mest brottsaktiva man kan tänka sig.
— När det var som värst sysselsatte han mig på heltid under ett års tid, säger Michael Malmberg, tidigare ungdomspolis i Uppsala.
Han berättar om en av de utredningar kring Magnus Andersson som han arbetat med.
— Den innehöll bland annat 80 bilstölder och det var bara kanske några promille av allt han gjort.
Nya brott varje dag
Magnus Andersson, i dag 30 år, växte upp i Gottsunda och Bälinge. Hans mamma var bara 17 år när han föddes och han växte upp hos sina morföräldrar. Han hade det bra hos dem men redan på dagis var han fruktansvärt stökig.
Sitt första brott gjorde han som sexåring då han stal en plånbok. När han fyllt sju fick han tillbringa ett halvår på barnpsykiatrisk klinik där man försökte få bukt med den överaktive pojken.
— Jag ville inte lyda utan spexade på lektionerna och betedde mig. Jag gick första och fjärde klass i vanlig grundskola, de övriga åren var jag på institution, berättar Magnus Andersson.
Han avverkade en mängd vårdinrättningar, straffade hela tiden ut sig och begick nya brott. Det var en oändlig sträcka av främst stölder, inbrott och biltillgrepp.
— Mellan 12 och 17 års ålder gick det nog inte en enda dag som jag inte gjorde brott då jag var ute. Jag har rymt kanske ett hundratal gånger, oftast ihop med andra. Vi åkte på turnéer runt om i landet i stulna bilar, hälsade på kompisar och gjorde inbrott.
— Ofta var det rätt kul, jag gjorde vad jag ville. Ibland blev det biljakter med polisen, för det mesta körde jag ifrån dem.
"Personalen vägrade ta emot mig"
Polisen Michael Malmberg säger att Magnus Andersson skilde sig från många andra ungdomsbrottslingar.
— En del har ett aggressivt beteende och är våldsamma. Men så var det inte med Magnus, med honom gick det att prata och vi kom bra överens. Ändå gick det inte att få hejd på honom, det var som om han hade något att leva upp till.
Frågan är vad som drev honom. Själv säger han att mycket gick av bara farten, att han var så inne i snurren.
— Självklart var det också något jag valde. Jag hade tidigt känt mig utanför samhället och bestämde mig för att bli bäst på att vara sämst.
En drivkraft var kampen mot socialtjänsten.
— De hade bestämt att jag till varje pris skulle låsas in. Men jag ville visa att det inte fanns något ställe jag kunde låsas in på.
Samtidigt tycker han att samhället fick honom att framstå som värre än han egentligen var. En dag, när han var 14, togs han av polisen ännu en gång och kördes till en låst institution för värstingar.
— Personalen vägrade ta emot mig. De hotade med att lägga nycklarna på bordet och gå om jag togs in.
Slutligen släpptes han in på institutionen, men var hela tiden omgiven av två vakter.
— Jag kände mig nedtryckt men tänkte samtidigt att, wow, äntligen var jag någon. De behandlade mig som den värsta gangstern och jag fick en kriminell identitet att leva upp till.
Vid 20 började Magnus Andersson med narkotika och tillvaron kom att domineras av en ständig jakt på pengar. Åren gick och tillvaron som brottsling kändes allt mer olustig.
Besked om barn förändrade hans liv
Hösten 2002 var han 27 år och inne på behandlingshem i väntan på ännu ett fängelsestraff då hans flickvän berättade att hon var gravid.
— Jag hade alltid sagt till mig själv att den dag jag får barn, då ska jag fixa det. Sedan den där dagen har jag inte rört droger eller begått brott. Det är första gången jag infriat ett löfte till mig själv.
Han har i dag en dotter på 2,5 år och går en treårig utbildning för att bli alkohol- och drogterapeut. Han är dessutom ordförande i Kris i Uppsala, Kriminellas Revansch i Samhället, en förening av före detta brottslingar som vill lämna sin tidigare tillvaro.
— I höstas stötte jag ihop med Magnus här i polishuset. Han kom där med kaffe och fralla i handen och var på besök för att informera om Kris. Jag blev så himla glad att det gått bra för honom, berättar Michael Malmberg.
Men han har fortfarande lång väg kvar. Arbetet med att byta tankebanor, att lära sig umgås med vanligt folk etc pågår varje dag.
De gamla drömmarna om den stora stöten och miljonerna är borta. På frågan vad han strävar efter i dag blir svaret att hans näst viktigaste mål i livet är att hjälpa ungdomar ut ur kriminalitet.
— Men mitt mål nummer ett är att ge min dotter en bra uppväxt.
I displayen på sin mobil har han ett foto av dottern. Det är en söt liten tjej med lockigt brunt hår och blå ögon.
FAKTA
KRIS-Kriminellas revansch i samhället
Magnus Andersson är ordförande för Uppsalaavdelningen av Kris, Kriminellas revansch i samhället. Det är en kamratförening som "genom opinionsbildning, information och studier ska verka för hederlighet och för ett drogfritt samhälle".
Föreningen, som bildades 1997, finns på ett 20-tal orter i Sverige och har drygt 5 000 medlemmar. Kris finns även i bland annat Danmark, Finland och Litauen. Den amerikanska organisationen International Society of Crime Prevention Practioners har utnämnt Kris till världens bästa brottsförebyggande projekt.
Lokalavdelningen i Uppsala har ett hundratal medlemmar och får ekonomiskt stöd av bland andra Uppsala kommun.
Förra veckan berättade UNT om Kris i Uppsala som arbetar med bland annat häktesbesök, stöd vid frigivning från anstalt och en ökad satsning på att nå unga kriminella.
Hur mycket en brottsaktiv missbrukare kostar samhället finns inga beräkningar för som gäller svenska förhållanden.
När UNT i fjol skrev om Kris i Uppsala uppskattade två av lokalavdelningens initiativtagare att deras sammantaget 66 år av missbruk och kriminalitet hade kostat skattebetalarna drygt 65 miljoner kronor i form av fängelsevistelser med mera.
Så jobbar vi med nyheter