Alla misstänkta fall av ebola kommer inte till allmänhetens kännedom direkt, som det under måndagseftermiddagen i Uppsala. Misstänkta fall av ebolasymptom har även tidigare utretts på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De har också kunnat avskrivas i ett tidigt skede. En person har lagts in på infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala tidigare. Måndagens fall blev därmed det andra hittills.
– När det har hänt har det varit så att man för säkerhets skull tagit in en person även om han eller hon inte har rest från de länderna där ebola finns, säger Mats Ericsson, smittskyddsläkare i Landstinget Uppsala län.
Fredrik Sund är tillförordnad verksamhetschef på infektionskliniken, som har ansvaret för att utreda om en person med ebolasymptom har sjukdomen eller inte. Han bekräftar att det tidigare rört sig om ett fall med en patient som uppsökte vård "för någon vecka sedan".
– Efter att ha frågat ut patienten efter den mall som finns så gör vi då en avvägning efter den mallen och bedömer risk. Det har hänt vid något enstaka fall och då har det visat sig att det inte funnits någon risk.
Hur fungerade era rutiner vid det här fallet?
– Det fungerade bra. Patienten kom till infektionsmottagningen och efter att ha talat med patienten och genomfört undersökningar fattades beslut, efter kontakt med Linköpings universitetssjukhus, att det inte fanns någon risk.
Misstanken kunde avfärdas efter att det klarlagts var patienten befunnit sig, vilket var i ett område i Centralafrika dit ebolaviruset hittills inte spridit sig.
Utöver de här två fallen där infektionskliniken har kopplats in så har några falska alarm av misstänkta ebolafall kunnat avskrivas i ett tidigare skede i Uppsala län.
– Folk reser över hela världen, folk blir sjuka och vi måste ha en låg ribba för vad vi misstänker för saker så vi inte hamnar i en situation som i USA där de missar försiktighetsåtgärder i ett tidigt skede, säger Fredrik Sund om försiktighetsåtgärderna.
Under måndagseftermiddagen hölls ett möte mellan infektionskliniken, intensivvårdsavdelningen och akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Där diskuterades bland annat sjukhusets ebolaberedskap.
– Det handlar om att förfina och kontrollera den beredskap och kontroll vi har, säger smittskyddsläkare Mats Ericsson.
Hur tycker du att rutinerna har fungerat de gånger ni har haft fall med misstänkta ebolasymptom?
– Rutinerna har fungerat bra, men sedan jobbar vi med att förfina de praktiska detaljerna kring skyddsutrustningen exempelvis.
Det innebär alltså att de praktiska detaljerna kring skyddsutrustningen inte fungerat helt som önskat vid de fall där beredskapen satts på prov?
– Ja, man inser först när man gör sådant här att det inte är så lätt som det ser ut. Man behöver ha en träning för att klara av det.
Bör man vara orolig i Sverige och i Uppsala län för att sjukdomen ska sprida sig hit?
– Inte alls egentligen. Med tanke på alla risker vi lever med hela tiden så är det en ofantligt liten risk. Men vi har ju en beredskap om det skulle dyka upp ett fall. Riskerna kan ju öka om många från Uppsala ställer upp och åker dit och därigenom blir smittade, säger Mats Ericsson.