Kamerorna installerades i augusti i år på en demensavdelning som heter Gläntan. En korridor övervakades. Syftet var att öka tillsynen och ge nattpersonalen möjlighet att lämna avdelningen för att en kort stund rycka in på en annan avdelning som behövde hjälp.
Private Nursings vd, Victoria Filipovic, som bara svarar på frågor via mejl, anser att systemet är ett "svårslaget" hjälpmedel om ordinarie personal behöver lämna avdelningen för att hjälpa en kollega.
– Med hjälp av en mobil enhet kan vi då ha uppsikt över avdelningen vilket innebär att personalen omedelbart kan uppmärksamma behov av stöd och hjälp, svarar hon.
Uppsala kommun godkände först de nya kamerorna, men bara som ett komplement för att höja kvalitén på vården. Efter en inspektion i början av september drogs dock godkännandet in.
– Vi besökte verksamheten och kunde konstatera att tekniken inte höll vad den lovade. Bland annat fanns en tidsfördröjning och det gör att man inte har absolut tillsyn. Bilderna måste visas i realtid, säger Jesper Kyrk som är avdelningschef vid äldreförvaltningen med ansvar för avtal och marknad.
Enligt gällande lagstiftning ska en dement person som behöver hjälp kunna få det utan dröjsmål och enligt kommunens avtal med de privata vårdföretagen får inte en avdelning lämnas utan tillsyn. Det kunde inte garanteras med kamerorna.
Tillsyn via kameror får inte heller leda till att en vårdgivare ersätter personal med kameraövervakning.
– Om man vet att man har personer som är uppe och går på natten så måste man ha personal som kan ta hand om dem. Det är bemanning efter behov som gäller, säger Jesper Kyrk.
Men en kamera kan också ge personalen ökad trygghet om man exempelvis har äldre personer som stiger upp mitt i natten. Då kan det fungera kvalitetshöjande.
Enligt Jesper Kyrk kunde Private Nursing dra ner bemanningen från tre till två medarbetare på nätterna när kamerasystemet togs i bruk. Nu kräver äldreförvaltningen att verksamheten återgår till den nattbemanning som man hade innan den första augusti.
Victoria Filipovic, anser att det "självklart" går att effektivisera verksamheten genom kameraövervakning.
– Det är såklart en fråga om resurser vilket är svårt att komma ifrån. Att det också bidrar till ökad trygghet och säkerhet för alla grupper är det väl ingen tvekan om. Vigmund, som är ett relativt litet boende, har nattetid bemannats med två personer under flera år. Med hjälp av kameror kunde vi på ett säkert sätt återgå till den grundbemanningen med minskad stress och ökad trygghet som resultat, skriver hon.
Kommunen godkände försöket som en pilotstudie eftersom inte något äldreboende i kommunen har eller har haft övervakning med kameror vad Jesper Kyrk känner till.
Kan Vigmund få tillstånd igen med ny fungerande teknik?
– Jag vill inte spekulera i det. Vi sade ja för att vi ville se om det fungerade. Det handlar om välfärdsteknik som måste kunna prövas. Kamerorna kan användas, men man måste ha tillräcklig bemanning på avdelningarna ändå, säger Jesper Kyrk.
Victoria Filipovic skriver att Private Nursing inte fått någon förklaring från kommunen om grunderna till beslutet.
– Men vi är såklart villiga att diskutera alternativen. Övervakningen är inte tillståndspliktig vilket verkar vara en vanlig missuppfattning, så vad vi har fått nej till är lite oklart, skriver hon.
Fackförbundet Kommunal är orolig för att övervakning med kamera ska användas för att dra ner på personalen.
– Men övervakningen ligger inom lagens ram så vi kan inte göra något åt den. Syftar den till att öka kvalitén är det bra. Men är tanken att kunna minska personalstyrkan säger vi nej, säger ombudsman Anders Blixt.