Tidiga betyg gynnar svaga elever

Det visar en unik svensk studie, som är först i världen att kartlägga hur tidiga betyg påverkar chanserna att fullfölja framtida gymnasie- och universitetsstudier och så småningom även inkomsterna.
– Till skillnad från vad som ofta hävdats i debatten gynnar betygsfrihet inte de svagaste grupperna. Tvärtom verkar barn som klarar sig sämre i skolan och som som kommer från studieovana hem att ha gynnats av tidiga betyg, säger forskaren Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ifau, i Uppsala.

I årtionden har betygens vara eller inte vara i grundskolan debatterats. Enligt motståndarna riskerar tidiga betyg att slå ut svagare elever medan förespråkarna tvärtom hävdar att betyg sporrar dem till bättre skolprestationer.
– Men trots hettan och de många tvärsäkra påståendena i debatten finns nästan ingen vetenskapligt grundad kunskap om detta. Det här är den första studien som undersöker de långsiktiga effekterna av tidiga betyg, säger Anna Sjögren.
Under 1970-talet avskaffades den tidiga betygsättningen av svenska elever och sedan 1982 har grundskolans låg- och mellanstadium varit betygsfri i hela Sverige. Under övergångsperioden fanns inom en och samma årskull både fanns elever som fick betyg och elever som var helt betygsfria.
– Dessa skillnader har givit en unik möjlighet att studera de långsiktiga effekterna av tidiga betyg, genom att jämföra hur betygsatta respektive betygsfria elever studerat vidare och hur mycket de i vuxen ålder tjänat, säger Anna Sjögren.

I studien har hon analyserat sådana uppgifter för drygt två miljoner svenskar som gick i skolan under de år som låg- och mellanstadiet gradvis gjordes helt betygsfria. På flera punkter fann hon skillnader mellan hur det gått för betygsatta och betygsfria elever.
– Effekterna var dock inte likartade för alla barn. För flickor hade betygen positiva effekter i alla grupper, men de var allra tydligast bland döttrarna till lågutbildade föräldrar. För pojkar  däremot beror effekterna av familjebakgrund, säger Anna Sjögren.
För flickor överlag var den sammanlagda utbildningstiden något längre för dem som fått tidiga betyg. Bland såväl döttrarna som sönerna till lågutbildade föräldrar var andelen som klarade gymnasiet två till fyra procentenheter högre för dem som fick tidiga betyg.
– Om man fått tidiga betyg eller varit betygsfria hade i dessa grupper däremot inte någon betydelse för chanserna att gå vidare till högskolestudier eller för hur mycket man tjänade i vuxen ålder, säger Anna Sjögren.
De enda som påtagligt gynnades av att slippa tidiga betyg var sönerna till föräldrar med akademisk utbildning. I den gruppen var både andelen som gick vidare till högskolestudier och inkomsterna i vuxen ålder klar högre bland dem som inte fått tidiga betyg.
Den nya studien kan ses som ett slags facit på hur tidiga betyg påverkar framtida utbildning och inkomster. Men i likhet med mattebokens facit talar den inte om varför svaren blev som de blev.
– Man kan spekulera om att betygen innehåller information av värde framför allt för resurssvaga grupper, som inte kommer fram via utvecklingssamtalen och att betygen kanske hjälper till att rätta till en alltför negativ självbild hos en del flickor, säger Anna Sjögren.

I höst ska riksdagen ta ställning till förslaget att återinföra betyg i årskurs sex. Även om det brukar sägas att man bör lära sig av historien tycker Anna Sjögren att det är svårt att veta effekter av ett sådant beslut .
– Sedan betygen avskaffades på 1970-talet har ju både skolan och betygssystemet förändrats en hel del. Men förhoppningsvis står sig de positiva betygseffekterna för de svagpresterande eleverna. Det kan också finnas skäl att vara vaksam så att betygen inte hämmar barn med hög studiepotential, säger Anna Sjögren.
Hela rapporten Betygsatta barn -- spelar det någon roll i längden - kan läsas på ifau:s hemsida www.ifau.se.