Åtta ord är en gräns
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör man vid 18-månderskontrollen ta reda på hur många ord barnet kan säga. Barn som vid ett och ett halvt års ålder klarar färre än åtta ord anses ligga i riskzonen för kraftigt försenad språkutveckling.
- Socialstyrelsen ger inga anvisningar om hur bedömningen ska genomföras, men man brukar göra det genom att fråga föräldrarna om hur många ord barnet använder, säger Monica Westerlund.
I studien har värdet av denna mycket enkla bedömning för första gången undersökts och samtidigt också jämförts med ett nyligen utvecklat bedömningsinstrument, som kallas SKS18. Vid bedömningen får föräldrarna på ett formulär kryssa i vilka av 90 bland småbarn vanliga ord och gester som deras eget barn använder.
Slumpvis utvalda
I den nya studien fördelades barnavårdscentralerna med slumpens hjälp så att hälften använde den traditionella bedömningen och hälften SKS18 vid 18-månaderskontrollen.
Oavsett vilken av metoderna som användes bedömdes vart nionde barn sacka kraftigt efter i språkutvecklingen och därmed förmodligen riskera att få stora framtida problem med att lära sig använda språket.
Men hur gick det i verkligheten för barnen som inte klarade kraven i 18-månadersbedömningen? Facit finns i den mer noggranna språkbedömning som alla barn genomgår vid treårsbesöket på barnavårdscentralen. Då testar en sjuksköterska om barnet klarar av att säga korta meningar och förstår enkla frågor och uppmaningar.
Tydliga tecken
- Treårstestet är väl utprovat. Att vid tre års ålder inte prata i meningar med minst tre ord eller inte kunna svara på enkla frågor genom att peka på fotografier är nästan alltid ett tecken på att barnet är i behov av extra stöd
i språkinlärningen, säger Monica Westerlund.
Av de drygt 2 000 barnen i studien var det bara 94 eller drygt fyra procent som inte klarade treårstestet, alltså en betydligt lägre andel än de elva procent som misslyckats vid 18-månadersbedömningen. Men av de 94 barnen hade mellan hälften och två tredjedelar inte klarat 18-månadersbedömningen utan anmärkning ett och ett halvt år tidigare.
— Träffsäkerheten med SKS18 var något bättre än med den gamla metoden, men ingen av metoderna uppfyller de krav som bör ställas på ett allmänt test. Båda metoderna misslyckas med att fånga in många av de barn som verkligen får problem. Dessutom ger båda alldeles för många falsk-larm, säger Monica Westerlund.
Hon tycker att resultaten av den nya studien visar att det finns goda skäl att ifrågasätta att det över huvud taget görs en allmän språkbedömning av alla barn redan vid ett och ett halvt års ålder.
— Bara om barnet också visar andra tecken på avvikande utveckling finns det skäl att fästa avseende vid om han eller hon har ett mycket litet ordförråd vid 18 månaders ålder. Många barn som är sena med att börja prata får spontant en snabb språkutveckling först vid 2 till 2,5 års ålder, säger Monica Westerlund.
Viktiga samtal
I stället för att göra en
- Man ska "samtala" mycket med varandra. Långt innan barnet säger sina första ord kan det uttrycka mycket med mimik och gester. Att till exempel "prat-läsa" en enkel bilderbok tillsammans är ett roligt och effektivt sätt att träna på att utveckla språket, säger Monica Westerlund.
Studien, som gjorts i samarbete med psykologerna Eva Berglund och Mårten Eriksson, kommer att publiceras i facktidskriften Journal of Speech, Language and Hearing Research.