Tidig skollunch stressfaktor
Många elever tvingas kasta i sig lunchen tidigt på förmiddagen. I en färsk undersökning från Skolmatens vänner upplever 6 av 10 elever stress i samband med skolmåltiden.
Anders Pettersson, rektor på Malmaskolan i Uppsala.
Foto: Staffan Claesson
Hon är rådgivare och skolmatsexpert åt Skolmatens Vänner, som arbetar för att förbättra lunchsituationen i landets skolor.
- Oftast är det inte skolmaten i sig som eleverna klagar på. Min erfarenhet är att miljön i matsalen är ett större problem, framför allt i högstadiet, säger Annika Wesslen.
Största bekymret handlar om mattiderna. En hel del elever tvingas äta före klockan 11 på förmiddagen och har bara 20 minuter på sig. När skoldagen är slut länsar de kylskåp och skafferi i hemmet eller köper godis för att stilla hungern om de inte får mellanmål i skolan.
Skolmatens Vänner tycker därför att skolledarna bör planera lunchen så att alla elever får en chans att äta sig mätta i lugn och ro.
Schemaläggning av lunchen är ett sätt att se till så att eleverna får mat på samma tid, varje dag och efter klockan 11, vilket Livsmedelsverket rekommenderar.
- Nu under sommaren bestämmer många rektorer schemat för nästa läsår. Vi tycker att skolledarna ska tänka på det här inför skolstarten och att föräldrar trycker på för att få till stånd en förändring, säger Annika Unt Widell, projektledare vid Skolmatens Vänner.
På Malmaskolan i Uppsala, med 376 elever upp till årskurs 6, träffar vi rektor Anders Pettersson i en för övrigt tom och ödslig skola för att höra hur han resonerar.
Han berättar att eleverna i årskurs 1 äter klockan 10,40, den tidigaste mattiden. Förskoleklassen får sin lunch sist, klockan 11,45.
- Vi strävar efter att eleverna ska ha samma mattid varje dag. Jag tycker att vi lyckats rätt bra. De yngsta får äta när det är lugnast, före och efter de äldre barnen. Mattiderna har aldrig varit uppe i elevrådet och i föräldraföreningarna. Men blir det så är jag beredd att lyssna. Nackdelen är då att sexorna får sin lunch lite försent, de är jättehungriga kring halvtolv, säger Anders Pettersson.
Skolans problem är snarare trängseln i matsalen. Men under nästa år ska det bli bättre när skolan byggs om och köket flyttar in i en ny tillbyggnad.
Vi kikar in i "matan", som nyligen fått nya gardiner och nya bord och stolar. Och visst är det tätt mellan borden. De tomma matkantinerna står hopträngda vid entrén, någon halvmeter till närmsta matbord. När uppemot 90 elever äter här samtidigt är det lätt att föreställa en bullrig miljö.
Att flertalet Uppsalaskolor har problem med stress kring skollunchen hör framför allt ihop med lokalkostnaderna, uppger Ulf Gustin, t f skolchef i Uppsala kommun.
- Problemet är inte nytt. Matsalar är väldigt kostsamma. De utnyttjas bara under några få timmar per dag. Det vore ett resursslöseri om vi dubblerade matsalsytorna ute på skolorna. Enda sättet att komma runt frågan är att förlägga lunchen i klassrummet men det är ingen bra lösning, menar han.
FAKTA
Checklista för en bra skollunch
Finns det minst 20 minuter till att sitta och äta?
Kan schemat ändras så att lunchtider och miljö förbättras?
Hur många sittplatser finns det i matsalen? Och hur är flödet organiserat?
Finns det tillräckligt med serveringsdiskar för att minska köandet? Kolla upp inför varje nytt läsår.
Hur kan matlagen spridas ut under lunchtiden?
En senareläggning av lunchen är inte omöjligt. Skolan kan servera frukt till självkostnadspris för de äldre eleverna som inte brukar ha fruktstund.
Serveras eleverna lunch vid samma tid varje dag? Om inte, ändra på det.
(Källa: Tipsen kommer från Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket)
Så jobbar vi med nyheter