Tidig insats viktig

Ökad samverkan skulle göra det lättare att fånga upp och stötta familjer där en förälder har adhd, asperger eller utvecklingsstörning.

Uppsala2015-05-02 08:05

Man känner att det är något som inte stämmer med vissa föräldrar, men kan inte riktigt sätta fingret på vad. Då kan det röra sig om asperger, adhd eller lindrig utvecklingsstörning. De som arbetar inom barn- och mödrahälsovården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver upptäcka dessa föräldrar och stödja dem, men hur?

– Den röda tråden är att hitta samverkansformer, säger Sven-Erik Pistol.

Han är projektledare på SUF Kunskapscentrum, som arbetar med att öka kunskapen om dessa familjer. Deras årliga nationella konferens närmar sig och den här gången är barnen i fokus. 2008 gjordes en kartläggning av hur många barn i Uppsala kommun som har föräldrar med kognitiva svårigheter. Det visade sig vara minst 1 092 barn.

Ord som ofta dyker upp i det här sammanhanget är försummelse, ensidig mat, brist på stimulans, dålig hygien och dålig säkerhet i hemmet. Alla som möter dessa barn och föräldrar behöver kunskap om problematiken. Om barn till exempel kommer till förskolan trötta, smutsiga eller inte kommer alls, ska en varningsklocka ringa. Ju ­tidigare insats, desto bättre.

– Det värsta som kan hända är att ­tiden går. Det här är inget som spontanläker, säger Sven-Erik Pistol.

När man blir förälder ställs helt nya krav på struktur och planering, på att komma ihåg saker och hålla tider. En del är högfungerande intellektuellt, men har svårt i sociala sammanhang. Risken är stor att familjen blir isolerad.

Detta är inget försumbart problem. En genomgång av alla barnavårdsutredningar i Östhammars kommun 2008 visade att 48 procent bottnade i dessa svårigheter.

I många fall blir barnen omhändertagna, fast de med rätt stöd hade kunnat bo kvar hemma hos sina för­äldrar. Samtidigt undviker många föräldrar att be om och ta emot hjälp just av ­rädsla för att barnen ska bli omhändertagna.

– En fungerande samverkan mellan professionerna är A och O, men det är fortfarande för mycket stuprör, säger Sven-Erik Pistol.

Kunskaperna och erfarenheterna som SUF Kunskapscentrum har byggt upp är efterfrågade i hela landet.

– Vi får mycket hurrarop och dunkar i ryggen, men vi har ännu inte fått ett ­regeringsuppdrag med långsiktig ­finansiering för att kunna jobba i hela landet, säger Sven-Erik Pistol.

Fakta

Kognitiva funktioner

De processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information kallas för kognitiva funktioner. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Det har ingenting med intelligens att göra.

Kognitiva svårigheter

Människor med utvecklingsstörning, asperger eller adhd har kognitiva svårigheter. Det innebär att det kan vara svårt att påbörja och genomföra saker, att organisera och planera livet och att sätta sig in i hur andra tänker och känner. Många kan inte stänga ute intryck, utan tar in allt, vilket skapar kaos och stress. Det kan också vara svårt med tidsuppfattningen.

Källa: www.laromteknikstod.se

Barnen är en riskgrupp

Barn till föräldrar med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar tillhör en riskgrupp. Det kan handla om såväl ­psykisk som fysisk försummelse, bristande stimulans, social isolering och fattigdom.

Ett anpassat och tillräckligt stöd ökar förutsättningarna för barnens välbefinnande och föräldrarnas föräldraförmåga. Att föräldrar får nödvändigt stöd när de behöver ska vara en rättighet för alla i Sverige, enligt ­regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd.

Källa: SUF Kunskapscentrum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om