Den utsträckning som universitetsutbildningar erbjuder undervisning med lärare har alltid varierat. Men en rapport som Uppsala studentkår publicerade under våren visar att skillnaden har ökat, sedan den senaste undersökningen 2009.
– Vi ser en oroväckande utveckling sedan vår förra rapport. Skillnaderna mellan fakulteter gällande hur mycket lärarledd undervisning som erbjuds har blivit allt större, säger Linnea Rydén, vice ordförande på Uppsala studentkår.
Kåren har som mål att alla utbildningar på grundnivå ska erbjuda minst tio timmars lärarledd undervisning per vecka, men de stora skillnaderna man nu kan se skapar orättvisa och ojämlikhet bland studenterna, menar Linnea Rydén.
Vad säger studenterna själva om detta? På Västmanlands-Dala nation möter UNT tre studenter som tillsammans får diskutera ämnet.
– Målet med tio timmar per vecka låter vettigt, men inte realistiskt, säger Elsa Lindqvist som är 24 år och som studerar ett samhällsvetenskapligt kandidatprogram.
– I snitt har vi ett seminarium och två till tre föreläsningar i veckan, fortsätter hon.
Jostein Førland, 26 år, som just nu läser en master inom mänskliga rättigheter, nickar instämmande. Han beskriver att det är mycket som studenten själv behöver läsa och sätta sig in i, men fördelen med att ha det så är att undervisningen blir mer flexibel för den enskilde studenten.
– Det kan vara skönt men kräver verkligen att man tar eget ansvar, säger han.
– Vi har tvärtom väldigt mycket som är lärarlett och obligatoriskt, berättar 26-åriga Disa Carlsson.
Hon studerar logopedprogrammet, som tillhör den medicinska fakulteten. Disa beskriver att de i snitt har lärarledd undervisning fyra till fem dagar i veckan och att det oftast är hel- eller halvdagar.
– Jag tycker huvudsakligen att det är positivt med mycket undervisning med lärare. Det ger mer jämlika förutsättningar för studenterna, säger hon.
Elsa instämmer:
– Jag håller med om att det blir mer ojämlikt när man har mer självständigt arbete.
Hon berättar att det tydligt märks vilka som har svårt att hantera egen inläsning och således är oförberedda inför seminarium och examination. Hon får medhåll från Disa.
– Arbetssätten passar studenter olika bra. Vissa trivs med mer uppstyrd undervisning, andra med större flexibilitet.
Varför är målet med tio timmar inte realistiskt, menar ni?
– Mina lärare uttrycker en önskan om mer tid med eleverna, men det finns helt enkelt inte utrymme i budget för det, berättar Elsa.
– I min klass är det nästan tvärtom, berättar Jostein och fortsätter:
– Vi är väldigt få, eftersom det är på masternivå. Lärarna behöver ge fokus till de på grundläggande nivå. Allt handlar ju till slut om resurser.
På Uppsala studentkår arbetar man genom två fakultetssamordnare som bland annat är så kallade studiebevakare. Utöver detta samordnar de över 500 studentrepresentanter som är bryggan mellan universitetet och studenterna. Rapporten som publicerats skapar ett underlag som de kan använda i detta arbete, enligt studentkårens vice ordförande Linnea.