Det visar forskare vid Uppsala universitet och Emory university i USA i en studie som publiceras i den ledande mikrobiologitidskriften Nature Microbiology.
– Våra resultat talar för att ett vanligt skäl till att behandling med antibiotika sviktar är att man med gängse testmetod inte upptäckt att det bland en stor mängd antibiotikakänsliga bakterier också finns en liten mängd som är resistenta mot det testade antibiotikumet, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.
Fenomenet att det utöver antibiotikakänsliga bakterier också kan finnas en mycket liten mängd resistenta bakterier – mindre än en procent av totalen – i ett prov kallas för heteroresistens.
– Upptäcks inte sådan heteroresistens finns en uppenbar risk för att den valda antibiotikabehandlingen inte fungerar. Den slår visserligen ut de antibiotikakänsliga bakterierna, men ger samtidigt fritt spelrum för de resistenta bakterierna att föröka sig, förklarar Dan Andersson.
Forskarna detaljstuderade förekomsten av heteroresistens mot någon av 28 olika typer av antibiotika hos fyra olika bakteriearter. Proverna kom från patienter med olika typer av allvarliga infektioner.
För mer än var fjärde testad kombination av bakterier och antibiotika påvisades heteroresistens.
– Denna överraskande höga siffra pekar på att heteroresistens är ett kraftigt underskattat problem inom vården, säger Dan Andersson.
De resistenta bakterierna hade många kopior av olika så kallade resistensgener. När dessa bakterier odlades utan antibiotika var de dock i de flesta fallen så instabila att de snabbt förlorade överskottet av resistensgener.
– Det kan faktiskt innebära att bakterier som är resistenta när provet tas från patienten kan ha hunnit återgå till att vara känsliga för antibiotika när de undersöks i laboratoriet. Det försvårar givetvis diagnostiken, och understryker vikten av att utveckla och införa metoder som snabbt kan upptäcka heteroresistens i bakterieprover, säger Dan Andersson.
Forskarna kommer att gå vidare med ytterligare studier för att få en bättre bild av hur stort problemet med heteroresistens är inom vården.
– Bland annat planerar vi en studie där vi undersöker bevarade prover från patienter med blodförgiftning för att se om det finns något samband mellan förekomsten av heteroresistens och dödlighet i sjukdomen, säger Dan Andersson.
Fotnot: Den vetenskapliga artikeln i Nature Microbiology kan läsas här.