Test för kol utnyttjas ofta inte
En tredjedel av patienterna som fått diagnosen kol i primärvården har inte gjort det speciella test för att mäta lungfunktionen, spirometri, som Socialstyrelsen rekommenderar för att kunna fastställa om en person har sjukdomen.
- Att så många fått diagnosen kol utan att ha gjort spirometri kom som en överraskning, i synnerhet som nästan alla vårdcentraler har tillgång till den utrustning som behövs, säger Karin Lisspers, läkare vid vårdcentralen i Gagnef och doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
I studien har hon bland annat granskat patientjournaler för 463 patienter som fått diagnosen kol vid någon av 56 slumpmässigt utvalda vårdcentraler i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.
55 av de 56 vårdcentralerna hade utrustning, spirometrar, för att göra utblåsningstestet.
Ändå visar journalerna att drygt en tredjedel av patienterna som fått kol-diagnos inte hade gjort någon spirometri. Andelen kvinnor som fått kol-diagnos utan att ha genomgått spirometri var ännu högre.
- Jag kan bara spekulera om vad detta beror på. Bristande kunskap om hur diagnosen ställs och om hur man använder en spirometer kan vara ett par förklaringar. Man får verkligen hoppas att det inte beror på att många av oss läkare tycker att vi är så duktiga på att ställa diagnos att vi inte behöver se resultaten av en spirometri, säger Karin Lisspers.
Hon framhåller att spirometri inte bara är viktigt för att patienten ska få rätt diagnos.
- Det behövs också för att fastställa sjukdomens svårighetsgrad vilket i sin tur har stor betydelse för vilken behandling som ska sättas in. Upprepade spirometriundersökningar är också viktiga att göra för att följa utvecklingen av lungfunktionen , speciellt hos dem som fortfarande röker, säger hon.
I Dalarna har resultaten av studien bidragit till att man inom landstinget nyligen startat en särskild utbildning kring spirometri för personal vid vårdcentraler och sjukhusmottagingar.
Svaren på en enkät till patienterna som deltog i studien pekar på att det finns fler brister i kol-vården som kan behöva rättas till. Av dem som fått diagnosen kol ansåg närmare hälften, 44 procent, att de inte hade den sjukdomen.
- Att vi läkare är dåliga på att kommunicera med patienterna kan vara en förklaring till denna höga andel. Men kanske återspeglar den också att många fortfarande betraktar kol som en skamlig sjukdom, säger Karin Lisspers.
Så jobbar vi med nyheter