Terapin förde henne in på rätt väg

I årskurs sex började problemen. Hon skolkade, drack alkohol, sniffade bensin och hamnade ständigt i slagsmål. Först i dag, fyra år senare, har den negativa spiralen vänt. Hon har fått diagnosen adhd och hjälp med medicinering. Den funktionella familjeterapin blev ett viktigt stöd för familjen.

Uppsala2004-08-10 00:00
— Det har nog varit nyttigt för hela familjen. I början var jag jätteanti. Men det har varit skönt att få prata ut, säger den i dag 16-åriga flickan när vi träffas.
Hennes pappa och mamma instämmer.
- Det som är positivt är att vi har fått hjälp att bryta negativa mönster och verktyg att hantera olika problem. Själv har jag insett att jag ofta överreagerar och markerar för starkt i stället för att försöka få till stånd en dialog, säger pappan.

Ångestfylld mardröm
De senaste åren har varit problemfyllda. Föräldarna beskriver den maktlöshet och frustration de känt över att inte kunna hjälpa dottern.
- Det var en mardröm under flera års tid. Det går inte att beskriva den ångest och oro vi har levt med, säger mamman.
Dotterns missbruk och utagerande beteende resulterade tidigt i kontakter med polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Men ingenting bidrog till någon förändring.
— Det startades en massa utredningar. Vi sprang hos soc och olika psykologer med henne. Vi försökte allt, men ingenting hjälpte. Vi upplevde mest att vi slussades runt, säger mamman.

"Jag hatade alla"
En kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin för ett halvår sedan blev dock en viktig vändpunkt. Efter en längre utredning fick dottern diagnosen adhd och medicin.
— De var då allt vände för mig. Nu känner jag mig lugnare och gladare. Förut hatade jag alla. Jag kände mig vilsen. Var jämt arg, kaxig och talade inte om för någon hur jag egentligen mådde, säger flickan.
För familjen hade dock de problemfyllda åren varit en svår påfrestning. Relationerna var mycket ansträngda. Den funktionella familjeterapin blev en viktig hjälp.
- Vi var en trasig familj efter allt vi gått igenom. Vi hade slutat att samtala. Under familjeterapin har vi lärt oss att kommunicera på nytt och reflektera över våra beteendemönster. I dag kan vi bolla tankar med varandra. Det var otänkbart tidigare. Då skrek vi bara åt varandra. I dag behöver ingen ha rätt heller när vi diskuterar. Och vi har lärt oss att be om ursäkt, säger mamman.
I höst väntar några ytterligare samtal med FFT-teamet. Dottern ska fortsätta att läsa upp sina betyg för att kunna söka till gymnasiet. Eftersom hon skolkade sig igenom hela högstadiet är det ett tufft jobb som väntar. Men hon är optimistisk.
- Jag ser ganska ljust på framtiden, säger hon.

Fotnot: Adhd är en utvecklingsavvikelse med debut i barndomen och med dominerande symtom i form av bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!