"Teorin är allmängods"
En teori som blivit allmängods och som integrerats i den allmänna verktygslådan.
— De är centrala personer i utvecklandet av det spelteoretiska perspektivet. Schelling för sina insiktsfulla och många gånger slående resonemang av vad som händer i situationer mellan strategiska aktörer. Aumanns bidrag är mer matematiskt och bygger på formell analys, säger Bertil Holmlund.
Som en av de drygt halva dussinet röstberättigade i priskommittén får Bertil Holmlund inte yttra personliga åsikter om pristagarna.
— Men jag kan säga att jag tycker det är ett utmärkt pris. Det här är heller inga kontroversiella kandidater.
Spelteoretiska begrepp och metoder må ha blivit standard och spridits till många discipliner som matematik, nationalekonomi och statsvetenskap, men inom den nationalvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet sysslar få uttalat med spelteori. En av dem som använder teorin är forskaren Andreas Westermark.
—Man blir alltid glad när någon inom ens eget område får priset, säger han men uttrycker också en viss förvåning.
Varken Schelling eller Aumann fanns med bland de favorittippade namnen för året. Det har inte heller gått mer än elva år sedan spelteorin senast prisades. 1994 fick John F. Nash, John Harsanyi och Reinhard Selten dela på priset för sina arbeten inom området.
Själv känner Andreas Westermark främst till Robert Aumanns arbeten.
— Det som är mest tillämpbart är kanske hans teorier om hur samarbeten upprätthålls utan skrivna kontrakt, till exempel inom kartellbildningar.
Thomas Schellings arbeten har ett bredare anslag och kan tyckas ha en mindre direkt ekonomisk koppling.
— Det är klart utsagt att det ska vara ett brett samhällsvetenskapligt pris, säger Bertil Holmlund.
Så jobbar vi med nyheter