Målet med nätverket är att påverka Uppsalas politiker och se till att förskolefrågan blir en central fråga inför valet 2014.
– Vi är trötta på att pengar får styra barngruppernas storlek och att man struntar i barnens behov. Vi är oroliga för hur barnen mår, säger Meta Dest.
Tillsammans med Åsa Hammarborg drog hon därför för ett par månader sedan i gång nätverket Förskolefokus, som är en lokal förgrening till det nationella och partipolitiskt obundna Barnverket. Åsa Hammarborg och Meta Dest har själva förskolebarn och har bägge jobbat inom förskolan. De hoppas att inte bara andra föräldrar, utan att alla som vill se förändringar inom förskolan i Uppsala går med i nätverket.
– Vi upplever att många föräldrar tycker att det finns en hel del brister i förskolan, men i dag är många tacksamma bara över att ha fått en plats eftersom det är en sådan platsbrist. Det är dags att ställa krav, säger Åsa Hammarborg.
Bristen på förskoleplatser i Uppsala har gjort att förskolorna de senaste fem sex åren ofta fått ta in fler barn än man egentligen planerat för. Och barngrupperna på förskolorna har blivit större i hela landet de senaste tio åren. Det är inte ovanligt med grupper på 20 barn eller fler på avdelningar där barnen är 3–5 år. Medan 1–3-årsavdelningarna ofta har barngrupper på uppemot 18 barn.
Åsa Hammarborg och Meta Dest är särskilt oroliga över hur de minsta barnen påverkas.
– Det handlar om ljudnivå, stress, om anknytning och att små barn har behov av mindre sammanhang än större barn och vuxna har, säger Meta Dest.
– Personalen ska mäkta med sex till åtta barn var. Men det gör de ju ofta inte, och när man ser att gråtande barn lämnas ensamma för att ingen hinner med gör det verkligen ont i hjärtat, säger Åsa Hammarborg.
Men de vill inte att en satsning på mindre barngrupper ska gå ut över personalens löner. Utan att det helt enkelt satsas mer pengar på förskolan.
– Barnens välbefinnande måste prioriteras. Och det kommer att löna sig på längre sikt, mitt jobb som lärare skulle till exempel bli lättare då eftersom färre då kommer att behöva särskilt stöd, säger Åsa Hammarborg.
Och de får stöd av forskningen. De små barnens utveckling påverkas av barngruppens storlek, personaltätheten och kontinuiteten i relationerna med de vuxna. Barn som inte blir sedda och bekräftade löper högre risk att få dåligt självförtroende och reagerar ofta med att antingen blir överaktiva eller passivt uppgivna.
Detta enligt de psykologer och barnpsykiatriker som skrivit den nyutkomna boken ”Förskola för de allra minsta – på gott och ont”, och som uppmanar till mindre barngrupper inom förskolan.
Inger Jonsson, som är chef för den kommunala förskolan, håller med om att situationen är problematisk.
– Vi har maxat intaget för att klara ekonomin.
Fungerar det?
– Ja, än så länge. Men man kan ju fråga sig om det gör det i längden. Medarbetarna tycker att arbetsbelastningen är väldigt hög och på sikt måste vi tagga ner på den pedagogiska kvaliteten. Med så dålig ekonomi tvingas vi till andra prioriteringar.
Även om barngrupperna blivit större, har lokalerna ofta inte det. Under våren kommer barngrupperna dessutom att växa ännu mer i Uppsalas förskolor eftersom kommunen ska spara pengar.
– Ja, man kan förvänta sig att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. Det är inget önskvärt läge, säger Inger Jonsson.