Märsta. Det är många som ska samsas om det lilla pausrummet bakom biljettexpeditionen på Märsta station: stationsvärdar, plockstädare, lokförare, tågvärdar, betalvärdar, trygghetsvärdar och väktare. Under en arbetsdag kan femton arbetstagare behöva besöka rummet, som har plats för två stolar.
– Det tillkommer hela tiden nya personalgrupper i takt med att SL vill ge resenärerna bättre service. Men utrymmena är desamma som tidigare, säger Lennart Nilsson, lokförare och skyddsombud på ST Spårtrafiken.
Redan 2011 vände han sig till Arbetsmiljöverket för att få ett slut på trängseln. Arbetsmiljöverket hotade då Stockholmståg, som har personalansvaret, med 75 000 kronor i böter om inte företaget ordnade ett pausutrymme som var tillräckligt stort.
Obrukbar barack
Som en tillfällig lösning placerade Stockholmståg en barack vid sidan av spåren. Men den har länge varit obrukbar, bland annat på grund av att strömmen har stängts av, och det saknas vatten och avlopp i baracken.
Nu begär Lennart Nilsson på nytt att Arbetsmiljöverket ska gripa in. Han kräver att Stockholmståg genast ska vända sig till SL och andra inblandade parter för att hitta en permanent lösning på lokalproblemen. Tills vidare kräver han att baracken försätts i användbart skick.
– Den personal som har en halvtimmes paus här ute måste ju få en möjlighet att sitta ner, säger han.
Stockholmståg uppger att man jobbar på att återställa strömförsörjningen till personalbaracken.
– Med baracken har vi löst frågan utifrån vårt arbetsgivaransvar under vår avtalstid med SL fram till 2016, säger Mikael Lindskog, pressansvarig på Stockholmståg.
”Känns trist”
Företaget säger sig också har påtalat för SL att det behövs ett permanent personalutrymme. Det har tidigare funnits planer på att bygga om Märsta station. Men de har lagts åt sidan eftersom SL, Sigtuna kommun och Trafikverket inte har kunnat komma överens om vem som ska betala, och i dagsläget har SL inga byggplaner. På Märsta station får personalen fortsätta trängas.
– Det känns trist att det inte ska gå att lösa en så pass enkel fråga, säger Lennart Nilsson.