I tisdags, när Alice Ingelsson, 19, lämnade sitt rum på UCLA Campus i stadsdelen Westwood i Los Angeles la hon märke till den kraftiga vinden. Sedan fick hon höra att det börjat brinna.
– Jag bor med en tjej från Connecticut som aldrig varit med om något liknande. Hon sa att "vi måste fly", men jag är van vid bränder och lugnade ner henne, säger Alice som flyttade från Uppsala till USA för ett par år sedan.
Men blåsten gjorde att elden spreds fort och efter bara några timmar insåg Alice allvaret.
– Redan på kvällen kunde vi se lågorna från våra rum. Då insåg vi att den här gången var det annorlunda. Jag har aldrig varit så nära inpå en brand förut.
Folk började lämna campus, men Alice stannade kvar. Lågor stora som moln började dra in över området, samtidigt som gatorna fylldes med bilar på väg bort från stadsdelen. På onsdagen fick eleverna ett sms om att resten av veckans lektioner var inställda. Sedan kom ett nytt meddelande, från en kompis vars föräldrar bor en timme söder om staden.
– Hon skrev att "vi åker om en timme". Jag slängde ihop en väska med kläder och värdesaker och åkte med. Jag tänkte att "tänk om allt annat brinner upp".
Nu bor Alice hemma hos henne och följer hela tiden situationen i staden. UCLA Campus ligger precis utanför evakueringszonen, och ingen Alice känner har stannat kvar. Lektionerna är inställda även i början av nästa vecka och flera av hennes lärare har förlorat sina hem i lågorna. Alice själv har bokat en resa hem till föräldrarna i San Francisco i väntan på besked.
– Jag tror mest det är rök där, det verkar som att campus har klarat sig. Vi har haft en extrem tur. Det är svårt att förstå hur hemskt det här egentligen är. Man ser bilder och filmklipp och känner sig stressad. Jag får hela tiden sms från vänner till de som förlorat hus och länkar till donationssajter. Det är svårt, man känner sig så hjälplös.
Stina Hising, 20, från Uppsala befinner sig sedan november i stadsdelen Santa Monica där hon jobbar som au pair åt en familj. I fredags var hon på väg hem från gymmet när hon såg rökmolnet.
– Det händer ganska ofta att det brinner här, men jag har aldrig sett det själv. Den här gången var det mycket närmare än vad jag trodde, berättar hon.
Lite senare på dagen fick hon ett samtal från värdpappan. "Om du behöver evakuera innan vi hunnit hem från jobbet, ta hundarna och barnen och åk!".
– Jag stod på gatan och stirrade rakt in i elden. Det snöade aska, hela himlen var svart och gatan fylldes av folk som stod och kollade. En äldre man sa åt mig att det var den största branden han någonsin sett. Då förstod jag allvaret.
När elden bara var någon kilometer bort fick hon ett sms från räddningstjänsten med en varning. Då var Stina Hising redo att lämna allt och dra.
– Jag skrev till familjen och frågade "ska vi dra?". Men i Los Angeles är man ganska härdad och vill nog inte evakuera i första taget.
Familjen och Stina stannade kvar och när UNT når henne på lördagseftermiddagen har vinden vänt och eldsvådan rört sig vidare mot andra stadsdelar. Men Stina har ändå gjort sig redo.
– Jag har packat pass, papper och lite kläder i en väska så jag är redo att bara dra. Klimatförändringarna har alltid varit så långt borta från en, men nu kommer de närmare och det är jag som filmar. Jag är inte rädd för att bo kvar här, men det känns som att om man bor i Los Angeles måste man vänja sig.