En ny svensk jättestudie ska första gången ta reda på om behandling med syrgas av patienter med misstänkt hjärtinfarkt verkligen förbättrar deras överlevnadschanser eller om patienterna klarar sig lika bra eller rentav bättre om de får andas vanlig luft.
– I större delen av världen är det sedan länge rutin att ge syrgas till patienter med misstänkt hjärtinfarkt. Ändå finns än i dag faktiskt inga vetenskapliga bevis för att detta gör någon nytta, säger docent Stefan James vid Uppsala kliniska forskningscentrum och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
6 600 patienter med misstänkt hjärtinfarkt vid Akademiska sjukhuset och de flesta andra svenska sjukhus ska medverka i den nya studien, som samordnas från Uppsala kliniska forskningscentrum.
Så snart diagnosen är ställd i ambulansen eller på akutmottagningen kommer patienterna att med slumpens hjälp fördelas på två grupper. I den ena får de i enlighet med gängse rutin andas syrgas genom en andningsmask under flera timmar. I den andra får de fortsätta att andas vanlig luft, som bara till 20 procent består av syrgas.
I övrigt kommer alla patienter, oavsett om de hör till gruppen som får syrgas eller gruppen som får luft, att behandlas helt i enlighet med gängse rekommendationer.
– På så sätt kommer vi för första gången att kunna få ett säkert svar på om syrgastillförsel i samband med akut hjärtinfarkt är fördelaktig, utan effekt eller till och med kan vara skadlig för patienterna, säger Stefan James.
Man kan fråga sig varför något så beprövat som syrgas till patienter med hjärtinfarkt verkligen ska behöva undersökas i en större studie. Är det inte väldigt logiskt att se till att patienterna får mer syre när delar av hjärtmuskeln hotas av akut syrebrist?
– Ja, det var precis så man resonerade när behandlingen en gång infördes. Det finns dock även experimentella studier som pekar på att extra syretillförsel kan motverka detta syfte genom att dra ihop blodkärlen kring hjärtat och försvåra blodflödet till hjärtmuskeln, säger Stefan James.
Det ansedda Cochraneinstitutet, som utvärderar olika medicinska behandlingar, drog i en nyligen publicerad analys slutsatsen att det saknas vetenskapliga bevis för att syrgas sänker dödligheten vid hjärtinfarkt och att det behövs en större vetenskaplig studie för att undersöka detta.
– Det är denna studie som vi nu genomför. Oavsett vad resultatet blir kommer det att påverka infarktvården över hela världen, säger Stefan James.
Den nya studien är unik på flera sätt. Den blir inte bara den i särklass största studie som gjorts inom området. Den görs också helt inom ramen för det befintliga svenska kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, Swedeheart.
– Tack vare att vi kan utnyttja detta unika högkvalitativa register kan vi genomföra studien till en bråkdel av vad en så här stor klinisk studie normalt skulle kosta, säger Stefan James.
I Uppsala startar studien till sommaren eller början av hösten. En av dem som ska se till att allt fungerar enligt forskningsplanen är ambulanssjuksköterskan Stig Bergquist.
Hans yrkesgrupp spelar en viktig roll i vården vid misstänkt hjärtinfarkt, bland annat genom att ge smärtlindring, ta EKG, mäta syrehalten i blodet och påbörja olika behandlingar inför ankomsten till sjukhuset. Det blir i många fall ambulanssjuksköterskans uppgift att tillfråga patienterna om de vill delta i den nya studien och inhämta uppgifter om de ska få syrgas eller inte.
– Jag och mina kolleger vill vårda våra patienter i enlighet med de senaste och bästa rönen. Då känns det otroligt stimulerande att få medverka i sådana här studie, säger Stig Bergquist.