Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) står fast vid att fyrspårsavtalet med staten ska hållas. Men han oroas över hur oppositionens krav om omförhandling av avtalet kommer att påverka fyrspårets framtid.
Sydöstra staden
Drygt 1 800 remissyttranden har lämnats in om den fördjupade översiktsplanen för Sydöstra staden, en överenskommelse mellan mittenstyret (S, L, MP) och Moderaterna. Nu ska de sammanställas och analyseras innan ett nytt förslag tas fram.
Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger att han har stor respekt för de många synpunkterna, och att styret ska göra sitt bästa för att förklara, förbättra, förändra och förtydliga projektet enligt kritiken. Men oavsett i vilken riktning diskussionerna går står Socialdemokraterna fast vid att bostäderna ska byggas och att fyrspårsavtalet med staten ska hållas.
– Många ser framför sig att det ska byggas 21 500 bostäder i det här området i morgon. Så är det inte. Det här är en byggtakt som är normal utifrån Uppsalas historia, och som till syvende och sist avgörs av marknaden. Tätheten som planeras för är jämförbar med Luthagen och Fålhagen, med en blandning av småhus och bostadsrätter i klimatsmarta material, säger Pelling.
– Det vi gör nu är att lägga ut kartan. För att det ska kunna byggas överhuvudtaget behöver man exempelvis ha en plan för hur gator ska gå. Om man bara tar ett frimärke i taget missar man att få till infrastruktur, skolor etcetera. Hur det här området ska utformas mer exakt, exempelvis vad gäller hushöjder, kommer vi att kunna förändra över tid.
Planen är att börja bygga vid väg 255. Vad händer om efterfrågan inte blir som ni tänkt er och det bara blir de här bostäderna längst från den nya stationen?
– Självklart kommer vi att börja bygga på flera platser. En annan given byggstart är vid den nya stationen. Det som är bra med att börja med vid 255:an är att det området inte är beroende av den nya stationen. Där finns redan en matbutik och det finns VA-nät, vägar och bussförbindelser dit.
L
Också Liberalernas Mohamad Hassan står bakom förslaget som presenterades i vintras. Samtidigt finns det konkreta synpunkter bland remissyttrandena som han kan tänka sig att gå vidare med, bland annat att börja bygga där den nya stationen i Bergsbrunna ska ligga i stället för att börja vid väg 255.
– Alla förhandlingar är inte klara, vi skulle därför kunna börja med att bygga vid stationen under tiden som de pågår. Vi tycker också att det måste underlättas för de som vill eller måste ha bil. Hela poängen med Sydöstra staden är att det ska vara en hållbar stadsdel, men övriga transportmedel som bil måste vi slå vakt om.
De kommande decennierna väntas Uppsala växa med många tusen invånare. Det tar kommunen höjd för med planerna för sydöstra staden, menar Mohamad Hassan. Men skulle det finnas en öppning för att ompröva fyrspårsavtalet, som knyter 21 500 nya bostäder till stadsdelarna, vill partiet att Rosendal och Ulleråker ska räknas in i den totala volymen.
Som en del av mittenstyret (S, L, MP) har Liberalerna varit med och tagit fram den fördjupade översiktsplanen för Sydöstra staden. På bilden kommunalrådet Mohamad Hassan (L).
Länsstyrelsen vill att det byggs på en mindre yta än planerat. Samtidigt innebär kompromissen med M fler småhus och färre flerbostadshus. Går kalkylen med 21 500 bostäder ändå ihop – och i vilket skede skulle det kunna bli aktuellt att omförhandla fyrspåret?
– I princip alla partier vill bygga fler bostäder, men det är gällande volymen som vi skiljer oss åt. Här vill vi studera samtliga svar som kommit in och hålla det öppet för att områden som Rosendal och Ulleråker ska räknas med i den totala volymen om staten och kommunen är ense. Vi behöver fyrspår och vi behöver bygga fungerande samhällen, inte bara bostäder.
MP
Miljöpartiet hade helst sett att man bygger ännu mer på höjden när den sydöstra staden tar form, för att spara mer natur. Men på det stora hela är partiet nöjd med överenskommelsen med Moderaterna, som enligt kommunalrådet Rickard Malmström är en "helt okej kompromiss".
Många boende i Bergsbrunna/Sävja har dock framfört att de vill se lägre hus än vad som planeras för, och villor, radhus och kedjehus snarare än lägenhetshus. De tar bland annat strid för naturen i området, så som Lunsen. Men Rickard Malmström menar att om man skulle gå de önskemålen till mötes skulle ännu mer natur tas i anspråk.
"I de sydöstra stadsdelarna finns förutsättningar för att få till många bostäder och arbetsplatser på en liten yta", säger kommunalrådet Rickard Malmström (MP).
– Vi vill att det ska användas så liten yta som möjligt, totalt sett. Nuvarande förslag sparar mer natur än om vi exempelvis skulle sprida ut lika många bostäder i villabebyggelse. Vi kan inte välja bostäder eller natur, vi måste ha både och.
Kompromissen med M bygger bland annat på satsningar på vägnätet och fossilfri biltrafik över Fyrisån i framtiden. Hur ser ni det på?
– Det ska vara tillgängligt att köra bil till fastigheterna, men det viktiga är att det bara kommer finnas parkeringsplatser i centrala parkeringshubbar. Det är något helt nytt. M har dragit tillbaka kravet på en bilbro över Fyrisån. Däremot finns det ett broreservat, men det finns inga planer att bygga någon bro. Det skulle vi aldrig ställa upp på.
M
Bland de borgerliga partierna sticker Moderaternas inställning ut. I fjol röstade de visserligen nej till den första översiktsplanen, men gick sedan ihop i en flerpartiöverenskommelse med mittenstyret (S, L, MP) för att ”säkra fyrspåret”. Bland annat innebär överenskommelsen fler småhus i området och mångmiljonsatsningar på vägnätet.
Men efter den starka kritik som kommit från närboende, och även från partimedlemmar, har partiet backat. Nu vill man i stället göra ett omtag för planerna.
– Sydöstra staden måste utvecklas med respekt för alla som bor där idag. Tätheten måste minska genom ett färre antal bostäder, alternativt att vi hittar nya områden för delar av byggnationen, säger Fredrik Ahlstedt, kommunalråd (M).
I vintras gjorde mittenstyret och Moderaterna en överenskommelse om den Sydöstra staden. Men efter de många remissyttranden som inkommit under våren vill partiet nu i stället göra ett omtag i frågan. På bilden kommunalrådet Fredrik Ahlstedt.
Hur planerna ska förändras har partiet dock än så länge inget konkret förslag kring. Först vill man få en komplett dragning av de yttranden som inkommit. Vad Moderaternas svängning i frågan kommer att innebära för fyrspårsavtalet är ännu oklart, men enligt Ahlstedt står partiet fortsatt bakom avtalet.
– För oss är det viktigt att få till de fyra spåren till Arlanda och Stockholm. Vi tror det är bra för företagen i Uppsala och bra för universiteten, vi behöver kompetens och kapital.
KD
Den borgerliga oppositionen är inte eld och lågor över planerna för sydöstra staden. Snarare tvärtom. Kristdemokraternas syn på saken kan kort sammanfattas: för mycket, för snabbt och på för liten yta.
– Vi är kritiska till den här typen av stadsutveckling som innebär en kraftig utbyggnad på en liten yta. Vi tycker att man i stället borde omförhandla fyrspårsavtalet till färre bostäder, säger kommunalrådet Jonas Segersam (KD).
Samtidigt säger partiet inte tvärnej till att bygga bostäder i de sydöstra delarna av Uppsala. Men de vill i så fall se fler småhus samt förskjuta byggnationen närmare kommungränsen till Knivsta, där nybyggnation inte skulle påverka de som redan bor i området.
Den marken ägs dock inte av kommunen och att dra exempelvis VA-ledningar hit väntas bli dyrare. Kostnaderna skulle alltså öka samtidigt som man skulle tappa intäkter från markförsäljning. Men att låta vilken mark som kommunen äger styra över var man ska bygga är inte rimligt, menar Segersam.
Kristdemokraterna är fortsatt kritiska till planerna för Sydöstra staden. "Det här projektet innebär för stor utbyggnad på för liten yta", säger kommunalrådet Jonas Segersam.
– Det kan aldrig vara så att Uppsalas möjligheter till intäkter ska gå före invånarnas önskemål och vilja när det kommer till var man ska bygga och exploatera.
Hur ska ni lösa bostadsbristen om ni vill bygga så pass mycket färre bostäder?
– Det viktiga är inte bara hur många bostäder man bygger, utan hur de ser ut och är utformade. Vi behöver absolut titta på hur vi kan bygga fler bostäder, särskilt fler småhus jobbar vi hårt för, men man behöver inte spänna bågen så man spricker.
SD
Sverigedemokraterna är inne på en liknande linje som Kristdemokraterna. I stället för att gå vidare med översiktsplanen för sydöstra staden vill partiet omförhandla fyrspårsavtalet. Uppsala behöver växa långsammare, menar partiet.
– De flesta vill bo i småhus med närhet till grönt, i stället planerar man för mycket lägenhetshus med hög höjd. Vi är också kritiska till att man vill göra Gottsunda till hjärtat av området, när Gottsunda fortfarande är ett utsatt område. Vi ser ut att få ett nytt utanförskapsområde med nuvarande planer, säger Linnea Bjuhr, gruppledare för SD.
Hur ser ni på risken att en omförhandling av fyrspårsavtalet äventyrar fyrspåret?
– Det finns så stora intressen nationellt och lokalt att genomföra fyrspåret att det inte är rimligt att anta att man skulle ge upp det bara för att Uppsala bygger varsamt i stället för överexploaterar.
Partiet vill i stället lösa bostadsfrågan genom att göra det lättare att bygga på landsbygden. Att den kalkylen skulle bli dyrare håller Linnea Bjuhr inte med om.
– När det gäller byggande på landsbygden så kostar det så gott som ingenting för kommunen, eftersom kostnad för VA med mera hamnar på de enskilda. Den sortens service som landsbygdsborna behöver är redan centraliserad och maximalt kostnadseffektiv. Vad gäller skolor på landsbygden så är markpriserna de lägsta möjliga och om man tillåter mer byggnation på landsbygden ökar också elevunderlaget och därmed resurseffektiviteten.
"Likheterna med miljonprogrammen är slående", säger Linnea Bjuhr, gruppledare för (SD) om planerna. Partiet vill i stället att Uppsala ska växa långsammare och att kommunen omförhandlar fyrspårsavtalet.
C
Centerpartiet älskar inte heller tanken på 21 500 bostäder i Bergsbrunna och röstade emot det så kallade Uppsalapaketet när det klubbades av kommunfullmäktige. I dag kan man dock sträcka sig till att bygga 12 500 bostäder i området, säger gruppledare Jonas Peterson.
– Det här är ett känsligt område som redan bebos av många Uppsalabor och man måste vara varsam med naturen där. Ska man bygga i de sydöstra stadsdelarna tycker vi att man måste väga upp det med kontor och arbetsplatser. Det är alldeles för mycket fokus på att få ihop många människor på en liten yta nu.
Samtidigt tror Centerpartiet att Uppsala kan klara den överenskommelse som gjorts med staten om att bygga 21 500 bostäder i utbyte mot fyrspåret. Men resterande 9 000 bostäder vill partiet göra plats för i tätorter som Vänge, Vattholma, Almunge och Björklinge.
– Uppsala är en stor kommun, man behöver inte nödvändigtvis bygga alla bostäder på samma ställa. Det finns flera kransorter i kommunen där man skulle kunna bygga starka servicesamhällen och där det finns möjlighet att bygga fler hyresrätter och bostadshus.
Projektet med sydöstra staden väntas ge flera miljarder i intäkter, som kommunen kan bygga skolor etc för. Samtidigt kostar det mer att bygga exempelvis infrastruktur och VA-nät till landsbygden. Hur löser ni det?
– Vi vill bygga vidare på fungerande samhällen, det är samhällen vi bygger, inte bara hus. Områden som byggs väldigt snabbt blir skeva i sin befolkningsstruktur. Men vad kostar det att bygga in social oro i ett fungerande samhälle? Allt handlar inte om att vad en väg eller en skola kostar.
"Vi har varit kritiska till den här stora utbyggnadsplanen från början och var de enda som röstade emot Uppsalapaketet när kommunfullmäktige godkände det", säger Centerpartiets gruppledare Jonas Petersson (C).
V
På ett övergripande plan står Vänsterpartiet bakom planerna för sydöstra staden. Men de har en lång lista på ändringar som de skulle vilja se, inte minst efter det att mittenstyret valt att kompromissa i frågan med Moderaterna, något som resulterat i färre lägenheter.
Bland annat förespråkar Vänsterpartiet fler hyresrätter med låg hyra i området och att man ska kunna röra sig i stadsdelen utan bil. Till skillnad från KD, SD och C ser partiet inga problem i sig med planerna på att bygga 21 500 bostäder i området.
– Jag tycker att det är bra att man tar ett samlat grepp i början av processen. Bryter man ner det här på 30 år är det ingen jättestor skillnad mot hur Uppsala har vuxit tidigare. Men när man bygger ett nytt område måste man även bygga bostäder som folk har råd att bo i. Nu planerar man i stället för fler villor, säger kommunalrådet Tobias Smedberg (V).
Andra politiker menar att förslaget även som det ser ut i dag liknar miljonprogrammen. Hur ser du på den risken om man skulle bygga ännu fler lägenheter?
– Om man bygger alldeles för mycket villor i en del av området, trots att alla inte har råd med miljonlån, då trycks det fram jättehöga hus på jättetrånga ytor i andra delar av området. Vi måste ha en blandad bebyggelse. Det finns jättemycket ny arkitektur som gör att man kan undvika miljonprogramskänslan.
Tobias Smedberg (V) är i grunden positiv till byggplanerna. Men partiet har en lång lista över saker som de vill ändra, bland annat vill man se en större andel hyresrätter med låg hyra samt större lekytor för barn.
F!
Liksom Vänsterpartiet vill Feministerna att hyresrätter prioriteras framför bostadsrätter när de nya stadsdelarna växer fram. Stina Jansson, ledamot för F! i kommunfullmäktige, skriver till UNT på mejl att partiet än så länge inte är fullt insatta i hur planerna för det nya Bergsbrunna ser ut.
"Men generellt så kan jag säga att vi kommer att trycka mycket på att det är hyresrätter som ska byggas, att naturvärdesinventeringarna respekteras, att vi ska införa bilfria zoner i nybyggda områden samt att prioritera cykel-, gång- och kollektivtrafik", skriver Jansson.
Liksom Vänsterpartiet vill Feministerna att hyresrätter prioriteras framför bostadsrätter när de nya stadsdelarna växer fram. På bilden Stina Jansson, ledamot för F! i Uppsala kommunfullmäktige.