Svininfluensan sätter fart på vaccintillverkningen

Vaccinleveranserna har varit sporadiska, opålitliga och innehållit mycket färre doser än tänkt. Risken är stor att kulmen på influensavågen redan är nådd innan länsbefolkningen fått möjlighet att vaccinera sig.

GlaxoSmithKline, företaget som Sverige valt att beställa 18 miljoner doser Pandemrix av, har inte klarat att leverera enligt planen. Anledningen är att framför allt att svininfluensaviruset växt långsammare än beräknat under vaccinproduktionen.
- Prognosen var beräknad utifrån hur tillväxten av prototypvaccinet fungerade, där man använde ett annat virus. Men virus kan bete sig olika. Alla vaccintillverkare har haft samma problem, säger Anita Lundin, utredare på Socialstyrelsen.

Svininfluensan har blivit en tankeställare. Pandemin som just nu härjar är måttlig, dödsfallen ännu relativt få. Men vad händer när en betydligt dödligare pandemi knackar på dörren?
Tekniken för influensavaccintillverkning har i princip stått stilla i femtio år. I dag tillverkas nästan allt influensavaccin genom odling i befruktade hönsägg. Men metoden är tidsödande, vaccinet sprutas ofta in för hand i äggen. Dessutom finns det en osäkerhet - särskilt efter fågelinfluensan - om det går att få fram tillräckligt många ägg. Bara till det svenska vaccinet går över en miljon ägg åt.
- Det är en jättestabil och robust metod som fungerar bra till vanligt säsongsinfluensavaccin. Men vid ett pandemihot krävs vaccin som kan framställas på kortare tid och i större volym. Svininfluensan har satt ytterligare fokus på att ha beredskap för att hantera en pandemi, säger Catarina Flyborg.

Hon arbetar på GE Healthcare i Uppsala. För dem har pandemin lett till ett ökat intresse och betydligt fler förfrågningar. Företaget jobbar med att utveckla produktionsteknologi för cellbaserad vaccinframställning - som många tror kommer att bli framtidens teknik - och samarbetar med i stort sett alla vaccintillverkare.
I dag finns endast ett fåtal godkända cellodlade influensavaccin. Peter Stjärnkvist, utredare vid Läkemedelsverket, spår att de snart kommer att bli fler.
- Alla stora tillverkare har sådan teknik på gång och när man väl lärt sig tekniken ser jag inte några nackdelar. På sikt tror jag man går från ägg till cellodling. Då slipper man problemet med att få tag på ägg. Cellerna kan ju dela sig i all oändlighet.

Men ett annat, betydligt större, genombrott är på gång. Det handlar om en avancerad teknik som kan skräddarsy virusliknande partiklar av konstgjorda DNA-molekyler och insektsceller. Kroppen ska helt enkelt luras att tro att partikeln är ett riktigt virus. Tekniken tros både kunna snabba på vaccintillverkningen och ta fram ett säkert vaccin som ger ett bra skydd.
- Det är inne i den sista prövningsfasen, och det är än så länge osäkert om det fungerar tillräckligt bra. Men om det godkänns är det definitivt ett steg mot en förenkling, säger Peter Stjärnkvist.

Varför har utvecklingen stått så stilla tidigare?
- Anledningen till att det inte hänt så mycket med tekniken är att det inte hänt så mycket på influensafronten. Men nu ser man att det finns ett behov och en marknad.
Världens länder hanterar pandemin och vaccinationen på olika sätt. Sverige agerade jämförelsevis snabbt. Runt midsommar, långt innan smittspridningen började, beslutade myndigheterna att svenskarna skulle massvaccinerats. En del länder har följt samma strategi, andra har bara skaffat vaccin till riskgrupperna medan en tredje grupp länder inte har något vaccin alls. Tre svininfluensavaccin har godkänts i Europa. Ett är baserat på cellteknik, de andra två odlas i befruktade hönsägg.

Svenska Pandemrix är baserat på hönsäggstekniken.
- Vid upphandlingstillfället var celltekniken mer okänd och osäker. Äggtekniken är väl beprövad. Men det var främst leveranstiden som avgjorde valet. GlaxoSmithKline kunde få fram vaccin snabbast, säger Anita Lundin.
Hillar Kangro är medicinsk rådgivare åt GlaxoSmithKline. Företaget har liksom andra vaccintillverkare börjat nosa på andra produktionsmetoder. Cellodling är en av dem.

Men Hillar Kangro tycker fortfarande att hönsäggstekniken är överlägsen.
- Vad pandemin har visat är främst att det är svårt att få de nya metoderna att fungera när det verkligen kniper och man behöver få fram en stor produktionsvolym snabbt. Jag tror det kommer fler metoder i framtiden, men jag tror inte att vi kommer att göra oss av med äggen förrän vi hittar någon som är tillräckligt robust.

Fakta: Så fungerar vaccinet

Vaccinet innehåller döda delar av influensaviruset, antigener. När vaccinet sprutas in i kroppen, reagerar immunförsvaret genom att bilda antikroppar. Vaccinet lär immunförsvaret att känna igen viruset och kan snabbt skydda kroppen om det behövs. Pandemrix innehåller också ett adjuvans, en tillsats baserad på hajleverolja och e-vitamin, som får immunförsvaret att bilda antikroppar snabbare. Det är ännu relativt oprövat och tros vara en orsak till att fler drabbas av biverkningar jämfört med vanligt säsongsvaccin.

FAKTA: Svininfluensavaccin i Europa

I Europa finns tre godkända vaccin. Pandemrix, Focetria och Celvapan.
Det svenska svininfluensavaccinet Pandemrix tillverkas av GlaxoSmithKline. Det har sålts till cirka 40 länder, varav 25 i Europa. De viktigaste delarna i vaccinet tillverkas i Tyskland och Belgien.
En del länder har, liksom Sverige valt att massvaccinera befolkningen. Storbritannien, Grekland, Finland, Frankrike, Rumänien, Norge och Schweiz och Irland är några. Andra har valt att köpa in mindre doser, t ex Tjeckien och Bulgarien. De flesta vaccinerar riskgrupperna i första hand.
Ryssland har satsat på inhemsk vaccintillverkning. Först i kön för att få vaccin står personer i samhällsviktiga positioner, riskgrupperna vaccineras senare.
Sverige har inlett massavaccinationen snabbt jämfört med andra länder. Mindre än hälften av länderna i Europa har börjat vaccinera befolkningen.

Källa: Europeiska smittskyddsmyndigheten, EU-kommissionen, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen

Svininfluensan sätter fart på vaccintillverkningen

Influensavaccin har tillverkats i befruktade hönsägg i över femtio år. Svininfluensan har blottat svagheterna med dagens metod - många hinner bli sjuka innan vaccinet är klart. Just nu pågår intensiv rustning för att få fram mer vaccin snabbare nästa gång pandemin hotar.