Bakom skomakardisken pÄ Skolgatan 33 i Uppsala gömmer sig en vÀrld av sulor, pliggar och rejÀla maskiner. HÀr blomstrar hantverket, och en inte helt obetydlig dos yrkesstolthet. En kort trÀdisk delar lokalen. Bakom den finns verkstaden, skomakeriets hjÀrta. HÀr reser sig rader av lÄdor med randsydda, brittiska herrskor lÀngs vÀggarna, vilket skapar en snygg kontrast till de grova maskinerna pÄ golvet. En svag lukt av lÀder och lim letar sig upp i nÀsborrarna.
Marcus Davidson kliver ofta ut Ă€ven till den frĂ€mre sidan disken. DĂ€r finns butiken, med försĂ€ljning av bĂ„de skor och tillbehör. Han har satsat pĂ„ att skapa det bĂ€sta utbudet av exklusiva skotillbehör iâlandet, och har postorderkunder frĂ„n hela Sverige. Trots att försĂ€ljningen gĂ„r sĂ„ bra, sĂ„ skulle han aldrig kunna Ă€gna sig bara Ă„t det.
â Om jag sĂ€ljer exklusiva skor mĂ„ste jag ocksĂ„ kunna erbjuda underhĂ„ll och reparationer. Och det Ă€r av samma anledning jag inte kan öppna flera verksamheter i andra stĂ€der. Det Ă€r ju jag som Ă€r sjĂ€lva hjĂ€rtat i verksamheten. Det Ă€r mig man köper, sĂ€ger han.
Marcus Davidson kom till Uppsala frÄn Lidköping för att plugga, men studierna var tuffare Àn han vÀntat sig. Eftersom bÄde pappa och morfar varit skomakare och han i princip vuxit upp pÄ ett skomakeri, sÄ började han jobba extra pÄ nÄgra skomakerier i stan. En dag ringde hans pappa och tipsade om att skomakeriet pÄ Skolgatan var till salu.
â I början tĂ€nkte jag bara att det var nĂ„got att göra tills vidare. Sedan tyckte jag att det var kul att driva företag och att utvecklas. Och sĂ„ Ă€r jag tĂ€vlingsmĂ€nniska, sĂ„ gör jag nĂ„got vill jag vara bĂ€st, sĂ€ger Marcus Davidson med ett snett leende.
Sagt och gjort. Som 26-Ă„ring blev han Sveriges yngsta skomakarmĂ€stare, en position han hĂ„ller Ă€ven som 33-Ă„ring. Det finns bara 30â40 skomakarmĂ€stare i Sverige och de flesta Ă€r Ă€ldre. Han har vunnit flera branschtĂ€vlingar och snart Ă€r det dags för SM, sist blev det silver och Marcus Davidson Ă€r revanschsugen.
AllmĂ€nhetens intresse för hantverket har fĂ„tt en renĂ€ssans. Genuinitet och hög kvalitet Ă€r högsta mode, kanske en effekt av att man Ă€r trött pĂ„ massproduktion och överkonsumtion. Skomakarbranschen har förĂ€ndrats med detta. PĂ„ Ă„ttiotalet poppade mĂ€ngder av smĂ„ snabba klackbarer upp, iâtunnelbanor och gathörn, mĂ„nga startade Ă€ven nyckelservice och liknande. DĂ€r kunde tjejerna lĂ€mna in sina stilettskor och fĂ„ dem fixade Ă la minute. Folk började köpa mer skor billigare och i sĂ€mre material.
â Och köpte man dyrt gjorde man det för mĂ€rket, men nu köper man hellre dyrt för kvaliteten, sĂ€ger Marcus Davidson.
Det finns mÄnga anledningar till att köpa kvalitetsskor, menar Marcus Davidson. Om man vet hur en sko Àr uppbyggd Àr det enkelt att förstÄ hur allt hÀnger ihop. Marcus Davidson har plockat isÀr och byggt ihop tusentals skor, och sett skillnaden mellan dem.
Men vad Àr det som Àr sÄ mÀrkvÀrdigt med randsydda skor egentligen?
â Varje del i sulan Ă€r hopsydd med ovanlĂ€dret, och det finns ett hĂ„lrum med kork som gjuts efter foten. Den konstruktionen kan hĂ„lla i tjugo Ă„r, vilket gör att man oftast vĂ€ljer bĂ€ttre kvalitet pĂ„ ovanlĂ€dret, sĂ„ det blir positivt i flera led, förklarar Marcus Davidson.
Han förklarar ocksÄ varför det Àr viktigt att vÄrda sina skor, och lÄta dem vila.
â Man svettas fyra till fem centiliter per fot och dag. LĂ€dret andas ju, det har porer och uppsugningsförmĂ„ga pĂ„ samma sĂ€tt som en disktrasa. Sedan drar skinnet ihop sig nĂ€r det torkar. SĂ„ dĂ€rför hĂ„ller skorna formen bĂ€ttre med skoblock och det blir inte lika stora sprickor.
Att han brinner för sitt yrke Ă€r tydligt. Han lanserar egna idĂ©er, som âpimp my shoesâ, dĂ€r han sĂ€tter pĂ„ fĂ€rgade, som röda eller blĂ„a, sulor bĂ„de pĂ„ herr- och damskor om man sĂ„ önskar, eller vad sĂ€gs om ett par knalliga skosnören? NĂ„got han blivit kĂ€nd för, inte bara utanför Uppsala utan till och med utanför Sverige, Ă€r sin unika teknik att reparera curlingkĂ€ngor. Att vara hĂ€ndig för med sig flera fördelar.
â En gĂ„ng kom en Luthagendam in till mig och bad om hjĂ€lp med att öppna en syltburk, hon tĂ€nkte att jag borde ju vara stark i nyporna.
Lyckades du?
â Ja, det Ă€r vĂ€l klart! Jag har aldrig misslyckats med att öppna en burk.