Det framgår av en ny svensk studie, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften JAMA.
– Så bra resultat som vi nu kan uppvisa för Sverige har inte rapporterats på nationell nivå från något annat land. Förhoppningsvis kan detta sporra andra länder att förbättra vården av de allra tidigast födda och mest omogna barnen, säger barnläkaren Erik Normann, som är chef för Akademiska barnsjukhusets neonatalavdelning 95F.
Forskarna har analyserat uppgifter om överlevnad och sjuklighet fram till ett års ålder för 2005 barn som föddes extremt för tidigt under åren 2004 till 2007 eller 2014 till 2016. Alla barnen hade fötts minst 3,5 månader tidigare än efter en normallång graviditet, i drygt 100 fall redan i den 22:a graviditetsveckan.
På flera punkter förbättrades prognosen för de extremt för tidigt födda barnen mellan de både tidsperioderna, till exempel:
Andelen barn som inte levde vid födelsen minskade från 30 till 23 procent.
Andelen levande födda barn som fick uppleva sin ettårsdag steg från 70 till 77 procent.
Andelen levande födda barn som överlevde spädbarnsåret utan några allvarliga komplikationer under nyföddhetsperioden – till exempel lungproblem eller hjärnblödning – steg från 32 till 38 procent.
– Vi ser alltså att det mycket väl går att förena en proaktiv vård för att förbättra överlevnaden med åtgärder som sänker risken för komplikationer och bestående skador, säger Erik Normann.
Allra mest procentuellt sett ökade överlevnadschanserna i den lilla gruppen barn som fötts redan i vecka 22, från knappt 30 till nära 60 procent om barnen fick intensivvård.
Här kan du läsa om hur vården av de allra mest extremt för tidigt födda barnen har förbättrats.
Även om enskilda centra i flera länder har rapporterat ungefär lika goda resultat som i den nya studien, skiljer Sverige ut sig genom att göra det för vården av extremt för tidigt födda barn överlag på nationell nivå. I till exempel Frankrike, Storbritannien och USA ligger överlevnaden bland barn födda i vecka 22 till 26 på cirka 50 procent.
Förbättringarna i prognosen för extremt för tidigt födda barn i Sverige förklaras inte av några nya medicinska genombrott.
– Förklaringen är snarare att vi över hela landet under senare år gått över till en mer proaktiv vård. Enligt min mening har våra nationella kvalitetsregister varit en viktig motor i denna utveckling. Att mer aktiva enheter kunnat uppvisa de bästa resultaten har fungerat som ett incitament för andra att följa efter, säger Erik Normann.
Samtidigt betonar han att det inte finns säkert fortfarande finns möjligheter att ytterligare öka överlevnaden och sänka risken för allvarliga komplikationer och bestående skador hos extremt för tidigt födda barn.
– Visst finns det skäl att känna stolthet och glädje över att Sverige nog är världsbäst när det gäller vården av extremt för tidigt födda barn .Fortfarande finns dock stort utrymme att ytterligare förbättringar. Det är också jätteviktigt att erbjuda fortsatt stöd så länge det behövs för barnen som överlevt men fått bestående skador, säger Erik Normann.