Svenskutbildade veterinärer i riskzonen

Uppsala Veterinärbranschen oroas av nedskärningarna på SLU:s VH-utbildning.

Oroad. Svenska Veterinärförbundets ordförande Torsten Jakobsson anser både utbildning och forskning lider av besparingskraven.

Oroad. Svenska Veterinärförbundets ordförande Torsten Jakobsson anser både utbildning och forskning lider av besparingskraven.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2013-11-08 10:02

I besparingarnas svallvågor hamnar svenskutbildade veterinärer efter i konkurrensen med studenter utifrån, fruktar Torsten Jakobsson, ordförande i Sveriges veterinärförbund.

De närmare 800 deltagarna i årets Veterinärkongress, som i går inleddes på Statens lantbruksuniversitet, SLU, var inte där för att diskutera krympande anslag. Men frågan om framtiden för landets enda veterinär- och husdjursagronomutbildningar diskuteras flitigt inom Veterinärförbundet och på landets djursjukhus.

Motsvarande 30 lärartjänster på VH-fakulteten måste bort när SLU ska spara och utbildningskvaliteten sjunker i takt med nedskärningarna.
– Vi bedömer att veterinärutbildningen inte kan bedrivas om besparingen fortsätter på personalsidan, säger Torsten Jakobsson, ordförande i Sveriges veterinärförbund.

Om ledningen gör bedömningen att de inte kan fullfölja sitt uppdrag med de medel de får är det förödande, anser Jakobsson. Och det skulle slå hårt mot Sverige, som riskerar att stå utan internationellt accepterade veterinärer.
– Risken är att djurägare inte kan få den service de räknar med från svenskutbildade veterinärer. Det behovet kommer på en internationell marknad att fyllas utifrån, säger han.

Det är en trend som Maria Kroon, på Upplands Väsbys djursjukhus, redan märker av.
– Behovet av veterinärer har minskat och det är svårare att få jobb i dag. Det är många elevveterinärer utifrån, både från andra länder och svenskar som pluggat utomlands, säger hon.

Kongressdeltagaren Patricio Rivera, som undervisat både i Chile och på SLU och i dag arbetar på en privat praktik, ser utvecklingen som mycket oroväckande.
– Vad ska de skära ner på, grundutbildningen eller forskningen? Det finns en risk att Sverige kommer att ligga efter, säger han.

Trots hård kritik från Veterinärförbundet och studenter om för lite praktiskt arbete med djur tror Rivera snarare att det är den teoretiska delen som kan bli lidande.
– Jämfört med andra länder har Sverige mycket praktik, men teorin lägger man kanske inte lika mycket krut på.

Han varnar också att det ökade antalet utbildningsplatser snart kommer att försvaga marknaden för de nyutexaminerade veterinärerna och att överskottet på veterinärer kan på sikt sänka ingångslönerna i Sverige

Torsten Jakobsson tror dock fortfarande att dialogen mellan fakulteten och universitetsledningen kan ge resultat.
– Vi hoppas att de kan hitta annan lösning eller se över andra besparingar än att det ska drabba lärarsidan.

Detta har hänt

Hårda neddragningar och sjunkande kvalitet på Sveriges enda Sveriges enda veterinär- och husdjursagronomutbildningar har varit ett hett diskussionsämne under hösten

Statens lantbruksuniversitet, SLU, som håller i utbildningarna, har gjort stora besparingar och planerar för fler, som kommer att slå hårt mot VH-fakulteten, som redan dras med ett ekonomiskt underskott. Enligt SLU handlar det om kostnader motsvarande 30 tjänster som måste bort för att VH-fakulteten ska få sin ekonomi i balans och klara av de höjda hyrorna efter flytten till det nya VH-centrum. Både studenter, chefer och Veterinärförbundet har riktat skarp kritik mot nedskärningarna, som bland annat innebär färre praktiska studiebesök för studenterna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om