Svenskar ville inte satsa på sol
Tyska Q-Cells storinvestering i solcellsföretaget Solibro från Uppsala visar att tunnfilmstekniken står inför sitt industriella genombrott. Men svenska företag vill inte vara med. Statliga Vattenfall, som är delägare, tror inte på solel i Sverige.
Solcellsfilmen fästs på en vanlig skiva fönsterglas genom förångning i en vakuumkammare, berättar Lars Stolt.
Foto: Linn Kirkegaard
- Vår utgångspunkt var att få den till landet. Men det gick inte att hitta en svensk industrialist som ville satsa pengarna. En del enskilda personer har hört av sig. Men de belopp de var beredda att gå in med var för små, säger han.
ABB och Statliga Vattenfall, som äger tre respektive sex procent av Solibros aktier, avstod också. Vattenfall investerar inte i tillverkande företag. Solibro är ett undantag och ska enbart ses som stöd för att förverkliga en bra idé.
- Men vi tror inte att solel kan blir konkurrenskraftig i Sverige under överskådlig tid. De förnyelsebara energikällor vi främst satsar på är vatten, vind och biobränslen, säger Karl Bergman vid Vattenfall.
För ABB är inte solceller heller någon kärnverksamhet. Deras affär är främst att tillverka och sälja utrustning som distribuerar och omvandlar el.
- Genom delägarskapet i Solibro kan vi följa teknikutvecklingen. Det har aldrig varit aktuellt att äga bolaget, säger affärsutvecklare Harry Frank.
Fabrik i Tyskland
För Solibro gick det inte att vänta länge. Marknaden för solceller är het, speciellt i Tyskland. Tre stora tillverkade finns redan på plan, tyska Würth Solar, Shell Solar och japanska Honda Motor. De har kommit ungefär lika långt som Solibro med den tekniska utvecklingen av CIGS men ligger lite före i den industriella och det är den som är viktig i dag. Prestandan på solcellerna håller. Det gäller att få ned kostnaderna för att tillverka dem och det tävlar företagen om.
- Hade vi väntat bara något halvår till så skulle konkurrenterna ha kunnat pressa kostnaderna mer än vi och sprungit ifrån oss. Det här måste göras storskaligt och det måste till stora investeringar, säger Lars Stolt.
Würth, Shell och Honda har egna finansiärer. Solibro var det enda företag med CIGS-teknik som stod utan partner.
Q-Cells kommer nu att bygga en första fabrik i Thalheim i östra Tyskland där företaget kan få investeringsstöd. Men forskning och utveckling stannar i Uppsala. Ett centrum för det planeras vid SLU.
- Vi ska investera i en ny byggnad på 1200 kvadratmeter. Samarbetet med Ångströmlaboratoriet fortsätter så Uppsala blir en central del i bolaget. Vi är nio anställda i dag och kommer troligen att bli några fler, säger Lars Stolt.
UNT: När kan vi köpa Solibros produkter i handeln?
- Går allt som det ska så finns de här om tre år.
Men de är dyra. 40-50 kvadratmeter CIGS-solceller behövs för att förse en villa med hushållsel året runt. Det kostar 200 000 kronor i dag. Om mindre än tio år tror dock Lars Stolt att kostnaden pressats till 50 000 kronor.
FAKTA
Q-Cells och Solibro bildar ett gemensamt joint venture bolag, Solbro Gmhb. Det ägs till 67,5 procent av Q-Cells och 32,5 av Solobro som blir ett holdingbolag. Solibro får drygt 36 miljoner kronor nu och ytterligare 180 miljoner kronor i takt med att de produktionstekniska målen uppnås.
@Brödtext: CIGS är en förkortning för koppar, indium, gallium och selen, de fyra ämnen som solcellens aktiva skikt består av. Det har en verkningsgrad - solenergi omvandlad till el- på 12 procent. Den övre gränsen beräknas ligga på runt 20 procent.
Tekniken har utvecklats av Solibros vd, professor Lars Stolt, och hans forskargrupp vid Ångström Solar Center, Uppsala universitet.
Så jobbar vi med nyheter