Hemma hos Ahmad Omari och Fawzieh Megdadi i Märsta dignar soffbordet av nötter, frön, salta pinnar, choklad, frukt och sex sorters hembakta kakor. Fawzieh serverar kaffe. Hon kokar mycket kaffe på morgonen så att det räcker hela dagen, ifall det kommer gäster. Jordanier brukar besöka varandra utan förvarning.
Ahmad Omari driver matbutiken Valsta livs i Märsta. Han flyttade från Jordanien till Sverige för 13 år sedan. Fawzieh Megdadi och deras sex barn kom tio år senare.
Jordanier är det folk vars normer och värderingar skiljer sig allra mest från svenskarnas. Det visar undersökningar som görs av World Values Survey, ett globalt nätverk av samhällsvetare som kartlägger och studerar hur värderingar förändras och påverkar det sociala och politiska livet.
Resultaten sammanställs i något som kallas kulturkartan. Där hamnar Sverige alltid längst upp i högra hörnet. I andra änden av diagonalen ligger alltså Jordanien, ett stabilt kungadöme som har lyckats bygga en fredlig struktur i ett annars oroligt Mellanöstern.
Jordanier tycker att lydnad och religiös tro är viktigt i barnuppfostran.
– Om man inte kontrollerar barnen kan de gå fel väg. Vi respekterar äldre och lyssnar på dem. Och muslimer lär sina barn att tro på Gud, bekräftar Ahmad Omari.
Han tycker det är konstigt att så många i Sverige inte tror på Gud.
Annat som undersökningen visar är att män prioriteras i arbetslivet och att kvinnor inte har samma rätt till utbildning i Jordanien.
– Jo, duktiga flickor får utbilda sig, men de flesta slutar arbeta när de gifter sig. Vi har inte dagis, så kvinnan måste ge tiden till barnen, laga mat och städa. Men om hon behöver arbeta kan hon lämna barnen hos sin mamma eller en syster, säger Ahmad Omari.
Fawzieh Megdadi berättar att hon bara har gått gymnasiet, men att hon tänker vidareutbilda sig i Sverige.
– Jag går sfi nu. Sedan vill jag arbeta som tolk. Det känns fint, säger hon.
Något som anses oacceptabelt i Jordanien är abort, skilsmässa och sex före äktenskapet. Ahmad nickar instämmande.
Familjen är central och tilliten hög inom den egna gruppen, men det betyder inte att man misstror utomstående.
– Vi tar hand om främlingar. Om du kommer till Jordanien, jag lovar, alla bjuder dig på kaffe eller mat. Och om du har problem med din bil stannar alla och frågar om du behöver hjälp, säger Ahmad.
Så här långt in i intervjun kommer en kusin på besök, Mohammed Megdadi. Han ger sig in i samtalet och säger att barn inte visar sina lärare respekt i Sverige.
– I Jordanien ses lärarna som viktiga personer som ger barnen kunskap. Man ser upp till dem som bra föredömen, säger han.
Något Ahmad Omari uppskattar i Sverige är att folk håller tiden. Har man bestämt att ses halv tio så dyker man upp halv tio. Och bussarna går i tid.
– I Jordanien är tid inte viktigt. Bussen åker inte förrän den är full. Det kan ta en halv dag att komma dit man ska, säger han.
En annan sak han uppskattar är att de flesta svenskar är ärliga.
– Det är inte är så många som luras eller ljuger här.
Kulturkartan bygger på ett koordinatsystem. Y-axeln mäter graden av traditionellt/religiositet respektive sekularisering. Där ryms frågor om rationellt tänkande, religion, respekt för auktoriteter och nationell stolthet.
X-axeln visar graden av frihetliga värderingar och mäter synen på livet i en skala från ren överlevnad till hög livskvalitet, tillit och självförverkligande. Långt till vänster brukar fattiga länder hamna, där folk har fullt sjå att få mat på bordet och där familjen är det skyddsnät man har att förlita sig på. Ju längre åt höger ett land placerar sig, desto viktigare är individens frihet att styra över sitt eget liv.
Att Sverige hamnar så långt upp i högra hörnet, tätt följt av de övriga nordiska länderna, innebär dock inte att vi är extremt individualistiska. Det säger Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey som har sitt huvudkontor i Stockholm.
– I det nordiska sättet att tänka finns också mycket kollektivt. Vi är socioindividuella. Det betyder att vi är mycket samhällsvarelser också, med ett stort vi. Man kan prata om statsindividualism, där staten är god.
En faktor som förklarar våra nordiska värderingar är att vi accepterar beskattning, helt enkelt för att vi får något för pengarna. Det skapar ett kitt i samhället. Välfärdssystemet i Sverige gör också att kvinnor inte är beroende av männen och att äldre inte är beroende av familjen. Familjen må vara viktig, men inte för överlevnaden.
Oavsett religion och kultur hålls familjen högt, det är en av de saker som är gemensamma världen över. I väldigt många länder finns också ett starkt stöd hos vanligt folk för mänskliga rättigheter och demokrati, även där man har en skev eller vag uppfattning om vad demokrati innebär. Och i nästan alla länder tycker människor att det är viktigt att förmedla ansvarstagande och gemenskap till sina barn.
– Det är så lätt att fokusera på skillnader och glömma att det finns mycket gemensamt, understryker Bi Puranen.
Något hon tycker är intressant är att toleransen ökar i många länder, till exempel gentemot homosexuella och när det gäller kvinnors rätt till arbete och studier. För varje mätning drar hela kulturkartan mer och mer åt höger.
– Vi har fått ändra skalan. De frihetliga värderingarna ökar.
Något som utmärker svenskarna är en generellt positiv inställning till invandring. Bi Puranen tror inte att den stora flyktinginvandringen hösten 2015 kommer att ändra på det.
– Resultaten är förvånansvärt stabila över åren, säger hon.
Det finns några studier som visar att invandrare anpassar sina värderingar relativt snabb till det nya landet, men det skulle behövas mer systematiska och långsiktiga studier, enligt Bi Puranen.
– Vissa svenskar är oroliga för att invandringen ska göra att kvinnors rättigheter går tillbaka. Men redan när folk bestämmer sig för att fly till Sverige har deras värderingar börjat förändras. Kvinnor förändras snabbare än män, sannolikt för att de har mer att vinna på en förändring, säger hon.
Nyligen påbörjades den sjunde World Values Survey. Ända sedan starten 1981 har Sverige legat i täten, men Bi Puranen tror att Norge snart kommer att köra om oss.
– Välfärd ökar tilliten och Norge har haft en stabil ekonomisk utveckling. De har lyckats hålla ihop politiken med blocköverskridande samregeringar och är vana vid samverkan. Dessutom har de ett fint hälsoläge, en sundhet som vi svenskar har kommit bort lite från.