TIMSS och PISA är de två internationella undersökningar som svenska elever deltagit i sedan 1995. ”I båda dessa undersökningar har de svenska elevernas resultat sjunkit över tid, både i förhållande till andra länder och i förhållande till vad svenska elever presterade i de första mätningarna inom respektive undersökning” står det i rapporten.
– Allt tyder på att svenska elevers matematikkunskaper har blivit sämre under de senaste tio åren men det är inte så drastiskt som man ibland fått det att framstå. Istället handlar det om en gradvis försämring, säger Joakim Feldt projektledare för Öppna jämförelser.
I TIMSS har prestationerna i matematik och naturvetenskap sjunkit från en genomsnittlig nivå till under genomsnittet för EU/OECD-länder. I PISA var det svenska resultatet över OECD-genomsnittet 2003. Sex år senare låg det på en genomsnittlig nivå.
De bakomliggande orsakerna är flera. En åsikt Joakim Feldt ofta mött är att lärare i de yngre åldrarna inte alltid haft så stort intresse för matematiken. Elever har lämnats att arbeta ensamma i böckerna i alltför hög grad.
Mer diskussion och reflektion istället för enbart mekaniskt räknande efterlyses bland annat.
– När vi har studerat framgångsrika kommuner så har de ofta tagit in specialpedagogerna i klassrummen och lärarna har jobbat tillsammans mer.
Brister i undervisningen kan också leda till att eleverna tappar självförtroendet.
– Jag tror att det är lätt att få en låsning. Man bestämmer sig för att jag har lätt eller svårt för matematik och sedan är det bara så.
SKL har nu satt som mål att Sverige ska bli topp tio i den internationella undersökningen PISA i matematik 2015. 2009 låg vi på plats 20 av 34 OECD-länder.
Är det verkligen en realistisk målsättning?
– Ja, det tror vi. Vi måste helt enkelt bli bättre. Det finns ingen genetisk anledning till att våra elever i Sverige skulle vara sämre än elever i andra länder.