Samtidigt köper vi dubbelt så mycket godis som för 30 år sedan, och 186 procent gånger mer läsk.
Hur äter svensken? Läsningen av statistiken från myndigheter och organisationer är till stora delar dyster, menar Anna Karin Lindroos, på Livsmedelsverket i Uppsala.
Hon pekar på intaget av godis och läsk som ökat dramatiskt sedan 1980. Totalkonsumtionen av läsk och cider har gått upp med 186 procent till 85 liter per peron och år.
– Och då vet vi att det finns de som inte dricker mycket läsk alls, så en del dricker betydligt mer än 85 liter, säger Anna Karin Lindroos.
Mängden tillgänglig energi per person har ökat med 9 procent om dagen sedan 1980.
– Ökningen är kanske inte så stor, men lite för mycket mat varje dag leder till övervikt och fetma. Även en liten förändring per dag, som ett kex extra, ger en stor förändring på sikt om vi inte balanserar genom att röra oss mer, säger Anna-Karin Lindroos.
Av det totala dagliga energiintaget står i dag choklad, läsk, öl, glass, socker och sirap för hela 16 procent.
På plussidan finns att vi handlar mer frukt och grönt.
– Men många får i sig alldeles för lite. Endast var femte når upp till de 500 gram om dagen vi rekommenderar, säger Anna Karin Lindroos.
En del av det som minskat sedan 1980, som konsumtionen av smör och vispgrädde och andra feta produkter ser nu alltså ut att konsumeras mer igen, enligt försäljningsstatistik för 2009 från branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel. En förklaring, tror handeln, är en efterfrågan på vad kunderna kallar ”mer naturlig mat”.
En annan förklaring är den debatt kring fetter som förts i medierna. Vissa debattörer har ifrågasatt riskerna med mättade fetter och förespråkat en kost rik på fett, men med mycket låg andel kolhydrater. På andra sidan i debatten, som varit het inte minst i UNT, står Livsmedelsverket med sina kostråd. De ser med allvar på vad som kan vara ett trendbrott mot att intaget av mättat fett ökar.
– Vi ser förstås det här som ett problem. De flesta får i sig för mycket mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är heller inget som talar för att barn mår bättre av stnadardmjölk och smör, säger Anna-karin Lindroos.
Andra förändringar i konsumtionsvanorna är att vi äter betydligt mer kött, bröd, ris och pasta jämfört med 1980. Men att ta reda på vad vi verkligen äter är inte enkelt. Siffrorna som redovisas ovan är inte vad vi äter, utan vad som finns tillgängligt för oss. Mer exakta svar skulle kräva kunskap om hur stort svinnet är för olika varor, men för det finns inga säkra siffror. Anna Karin Lindroos har dock sin hypotes klar.
– Jag tror ju att det snarare är grönsaker och frukten som slängs när den blir gammal, än läsken och godiset.
Livsmedelsverket i Uppsala gör just nu en stor matvaneundersökning, som ska vara klar i år. Den senaste undersökningen på vuxnas vanor gjordes i slutet av 90-talet. Dessutom gör Livsmedelsverket grövre undersökningar för att få ett hum om hur väl deras kostråd efterföljs. Slutsats är att kostråden inte följs i så stor utsträckning.
– Vi äter för lite frukt och grönt, fullkornsprodukter och fisk, och för mycket godis, glass och läsk, varor som ger mycket energi, men lite näring, säger Anna Karin Lindroos.
De här studierna har också visat att det finns stora skillnader i konsumtionen mellan generationer, kön och olika utbildningsnivåer.
– Det finns klara kopplingar. Det finns grupper som äter betydligt sämre än andra, säger Anna Karin Lindroos.