Det framgår av en svensk-brittisk studie som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften The Lancet.
– Resultaten är förstås glädjande ur svensk synpunkt. De visar att kvalitetsarbetet med att få alla sjukhus att följa gällande rekommendationer vid hjärtinfarkt har burit frukt, säger docent Stefan James vid Uppsala universitets kliniska forskningscentrum och Akademiska sjukhusets hjärtklinik, som är en av forskarna bakom studien.
I studien har forskarna analyserat detaljerade uppgifter från de båda ländernas nationella kvalitetsregister om patienter som vårdades för hjärtinfarkt under en sjuårsperiod.
– Inga andra länder har så heltäckande uppgifter över alla patienter som har vårdats för hjärtinfarkt som vi och Storbritannien. Det har gett en unik möjlighet att göra en rättvisande jämförelse mellan våra båda länder när det gäller kvaliteten på hjärtinfarktvården, säger Stefan James.
Jämförelsen faller ut till påtaglig fördel för svensk hjärtinfarktvård. I Sverige dog 7,6 procent av patienterna under den första månaden efter hjärtinfarkten. I Storbritannien dog 10,6 procent av hjärtinfarktpatienterna under samma period.
– Denna påtagliga skillnad i överlevnadschanser till Sveriges fördel kan inte förklaras av till exempel skillnader i hjärtinfarkternas svårighetsgrad, rökvanor, andelen patienter med diabetes eller andra faktorer som påverkar prognosen vid en hjärtinfarkt, säger Stefan James.
Däremot pekar jämförelsen på att det finns påtagliga skillnader mellan länderna när det gäller några insatser i vården av hjärtinfarktpatienterna. Forskarna framhåller två av dessa skillnader som särskilt viktiga för att förklara varför den svenska hjärtinfarktvården har lyckats bättre.
– Den ena är att Sverige har mindre skillnader i vårdinsatser mellan olika sjukhus. Den andra är att andelen patienter som snabbt i akutskedet får så kallad ballongvidgning av de tilltäppta kranskärlen är mer än dubbelt så hög i Sverige som i Storbritannien, säger Stefan James.
I Sverige fick 59 procent av patienterna ballongvidgning – ofta i kombination med att ett så kallat stent lades in för att hålla kärlet öppet – i akutskedet av hjärtinfarkten. I Storbritannien fick 22 procent av patienterna den sortens behandling.
Om den brittiska hjärtinfarktvården hade hållit svensk standard skulle enligt forskarnas kalkyler mer än 11 000 dödsfall i akut hjärtinfarkt ha kunnat undvikas under sjuårsperioden.
Är svensk hjärtinfarkt extremt bra eller är det den brittiska vården som usel?
– Vi vill nog tolka resultaten som att Sverige ligger i framkant när det gäller att snabbt införliva de senaste behandlingsrönen i rutinsjukvården och också att vi tack vare kvalitetsregistren lyckats hålla hög nivå på alla sjukhus. Inte fullt lika tillförlitliga jämförelser utifrån siffror från OECD visar också att Sverige ligger i världstoppen när det gäller infarktvården, säger Stefan James.