Svensk forskning tappar mark
Samtidigt som svensk medicinsk forskning tappar mark blir den allt mer beroende av externa anslag. För att inte ytterligare förlora i konkurrenskraft krävs kraftiga ökningar av de statliga anslagen till medicinsk forskning.
"Sverige är fortfarande med i elitserien, men riskerar att snart halka ur", skriver rapportförfattarna efter att ha konstaterat att svensk medicinsk forskning sedan början av 1990-talet fortlöpande tappat i konkurrenskraft.
Sedan 1993/94 har de statliga så kallade fakultetsanslagen som är tillgängliga för medicinsk forskning, mätt i fast penningvärde, till och med sjunkit med cirka en femtedel. Också de statliga anslagen till medicinsk forskning som fördelas via Vetenskapsrådet är lägre i dag än för tio år sedan. De medicinska fakulteterna i Uppsala och Linköping har haft de största tappen av sådana forskningsrådspengar.
Uppsala har tappat mycket
Totalt sett har dock svensk medicinsk forskning i dag cirka 25 procent mer resurser i dag än för tio år sedan. Ökningen förklaras av växande anslag från i första hand stiftelser och organisationer, utländska finansiärer och företag.
För Uppsala universitets medicinska fakultet var ökningen av de totala forskningsanslagen bara nio procent, vilket är lägre än vid landets övriga fem medicinska fakulteter. Den medicinska fakulteten i Uppsala har dock varit mer än genomsnittligt framgångsrik när det gäller att dra till sig ökade anslag från företag.
Det ökade beroendet av externa forskningsanslag är något som oroar utredarna, inte bara därför att det innebär att forskare måste ägna mer av värdefull tid och kraft åt att leta efter sådana finansieringskällor.
"Forskargrupperna kan inte ersätta minskning i anslag från forskningsråd och motsvarande med medel från de nya finansiärerna. För detta måste forskarna anpassa sin verksamhet", skriver de.
Sverige lågsatsande
Även om anslagen till medicinsk forskning totalt sett ökat i Sverige sedan början av 1990-talet har de inte ens tillnärmelsevis hållit jämn takt med anslagsökningen i jämförbara länder. Både totalt sett och mätt per invånare satsar i dag flera länder betydligt mer än Sverige på medicinsk forskning.
Även när det gäller såväl produktivitet, mätt i antal vetenskapliga produktioner, har svensk medicinsk forskning tappat mark. Att andelen svenska vetenskapliga produktioner i de främst vetenskapliga tidskrifterna sjunkit och i dag citeras mindre ofta av andra forskare än för tio år sedan är också tecken på att svensk medicinsk forskning förlorat i internationell konkurrenskraft.
Vetenskapsrådets rapport innehåller flera förslag till åtgärder för att vända den negativa trenden, framför allt att staten avsätter rejält ökade medel till medicinsk forskning. Ämnesområdet medicin vid vetenskapsrådet föreslås till exempel få tredubblade resurser fram till år 2008.
Varnar för flykt
"Målet är att en forskargrupp som ligger i den internationella fronten ska kunna finansiera en konkurrenskraftig verksamhet med medel från fakultet och vetenskapsrådet. Så är det inte i dag", heter det i rapporten.
Enligt rapporten är det viktigt att den föreslagna ökade satsningen på medicinsk forskning inte dröjer. Bland annat varnar man för att det för att både forskare och företag flyr Sverige för andra länder där staten satsar på medicinsk grundforskning.
"Den kompetens som finns i dagens svältfödda forskargrupper representerar ett stort kapital som ganska snabbt kan gå förlorat. det är mycket lättare att vidmakthålla en hög nivå än att om några år försöka bygga upp den på nytt i en värld där konkurrensen ständigt ökar", skriver utredarna i rapporten.
Även om staten skjuter till de föreslagna resurserna 'r det enligt utredarna tveksamt om Sverige har råd att satsa på att alla sex medicinska fakulteter ska vara internationella forskningscentra.
"Möjligen bör man finna former för samverkan mellan de befintliga fakulteterna. I varje fall måste man undvika att splittra upp resurserna på ännu fler, små enheter", skriver de.
Så jobbar vi med nyheter