Svårt ta sig ur bidragsberoende

Åtta av tio Uppsalabor som är långvarigt beroende av socialbidrag har levt på bidrag minst tre år. En stor del av dem har inga möjligheter att komma in på den vanliga arbetsmarknaden tror Lennart Andersson vid Uppsala kommun.

Lennart Andersson vid Uppsala kommun.

Lennart Andersson vid Uppsala kommun.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2005-02-09 00:00
Kommunen har kartlagt samtliga hushåll med långvarigt socialbidragsberoende, det vill säga som fått bidrag i minst tio månader.
Inte mindre än 40 procent, eller 1 400 hushåll, av dem som någon gång fått socialbidrag betecknas som långvariga bidragsmottagare.
Utredningen är den första i sitt slag för Uppsalas del och mycket grundlig. Bland annat har socialtjänstens personakter detaljgranskats.

"Välfärdens outsiders"
Fram träder bilden av en grupp som kommunen i en kommentar kallar "välfärdens outsiders". Mer än varannan lider av psykisk ohälsa, 18 procent har missbruksproblem och nästan var tionde är kriminellt belastad.
Kommunen bedömer att det kan bli aktuellt med sjukpension för ungefär 30 procent av dem.
Vad gäller i synnerhet de yngre som gått länge på bidrag ska kommunen nu öka sina insatser rejält.
— Vi kommer att satsa mycket, mycket mer på de långvariga socialbidragsmottagarna. Ett 40-tal handläggare inom kommunen ska ägna sig åt gruppen, säger Lennart Andersson, chef för arbetsmarknadsinsatser vid Uppsala kommun.

Motivationsarbete
De som hittills besökt sin socialsekreterare någon gång i månaden kan framgent räkna med ett till två besök i veckan.
— Det blir en intensivhandläggning där mycket ska ägnas åt motivationsarbete.
En tidigare undersökning visar att 200 Uppsalabor mellan 18 och 24 år haft socialbidrag minst sex månader i sträck.
I dagarna startar kommunen projektet Jobblinjen som fått fem miljoner kronor från EU och där man ska arbeta med gruppen 18-24 år. Det handlar bland annat om att i en första omgång få in dem på lönebidragsanställningar eller skyddade arbeten i offentlig regi.

Svårare ta sig in
Lennart Andersson menar att det sedan 1990-talet blivit allt svårare för de långvarigt socialbidragsberoende att ta sig in på den ordinära arbetsmarknaden.
— I dag måste man prestera hundra procent för att komma i fråga för ett vanligt jobb.
Han anser att någon form av alternativ arbetsmarknad kunde vara en lösning.
— Det finns arbetsuppgifter som inte utförs. Det kan inledningsvis handla om anläggningsarbeten i parker eller enkla serviceuppgifter inom äldreomsorgen.
— Motargumentet har varit att man inte vill skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, men vi måste acceptera att det kan bli så. Även om det rör sig om enkla sysslor får de i alla fall en chans att förkovra sig och komma vidare. Alternativet är att de helt fastnar i utanförskap och det är ett förskräckligt scenario.

Fakta ur undersökningen:


* Tre av fyra Uppsalabor som uppburit socialbidrag i minst tio månader har utomnordiskt ursprung. Nästan hälften hade inte slutfört sin utbildning i Sfi, Svenska för invandrare.
* Majoriteten i gruppen hade aldrig haft någon anställning på den svenska arbetsmarknaden.
* I drygt hälften av de aktuella hushållen finns barn.
* I nära sju av tio fall finns inga uppgifter om att de genomgått åtgärder i form av praktik eller arbetsrehabilitering. En förklaring kan vara sjukdom.

Läs mer i UNT
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om