Svårt studera med funktionshinder
Trots att antalet studenter med funktionshinder blir fler, så är högskolorna fortfarande inte tillgängliga för alla tre år efter att diskrimineringslagen infördes. Det visar resultatet av Handikappombudsmannens högskoleenkät 2005.
— Lagen har, trots att den funnits i tre år, inte fått det genomslag man skulle önskat. Framförallt är det studenter med funktionshinder som drabbas, kommenterar HO Lars Lööw.
De flesta av landets högskolor har visserligen särskilda planer för likabehandling, men de missar ofta att i sin plan ta upp vad som konkret behöver göras för att alla studenter skall kunna läsa vid högskolan på lika villkor, säger utredaren Brigitta Mekibes.
Lärosätena, som delats upp i högskolor och enskilda utbildningsanordnare, har fått svara på frågan om de har en likabehandlingsplan. De planerna har kvalitetsgranskats av HO.
- De allmänna kriterierna i lagen uppfylls till stor del, men när funktionshinderperspektivet kommer in i bilden blir det annorlunda, säger Brigitta Mekibes.
Enligt likabehandlingslagen råder förbud mot diskriminering av människor avseende kön, etnicitet, religion, sexuell läggning — eller funktionshinder.
— Högskolorna behöver bli bättre på flexibilitet när det gäller undervisning, introduktion, schemaläggning, examination och praktik för funktionshindrade studenter. Det skall inte vara så att skulden läggs på den enskilde studenten som måste be att få hörslinga vid varenda föreläsning, säger Brigitta Mekibes.
Hennes erfarenhet är att mindre, enskilda utbildningsanordnare inte känner till lagen.
— Men de har å andra sidan agerat direkt efter enkäten. Vi har i en del fall också blivit varse att utbildarna inte förstår vad lagen betyder. Det gäller även några av de större lärosätena.
Så jobbar vi med nyheter