Svårt sätta in åtgärder
Livsmedelsverkets stora matundersökning bland barn bekräftar tidigare studier som visar att många barn äter fel och därmed riskerar att bli överviktiga. Det som är nytt är att man nu för första gången vet mer exakt hur mycket barn äter av såväl nyttiga som onyttiga livsmedel.
- Vi har ju det dilemmat att vi som statlig myndighet endast kan ge råd och riktlinjer mot kommunerna. Vi kan inte förbjuda godis och automater med läsk i skolorna, säger Inger Andersson, generaldirektör vid Livsmedelsverket.
Verket arbetar nu med att ta fram nya riktlinjer för skolan som omfattar all mat som erbjuds under skoldagen, och inte enbart skolmåltiden. Även riktlinjerna för förskolor ses över. Flera livsmedel ska nyckelhålsmärkas och personal som jobbar med barn utbildas i kostfrågor.
Förra året redovisade Livsmedelsverket och Folkhälsoinstituet underlag för en ny handlingsplan för att förbättra kostvanorna i Sverige. Ännu har regeringen inte tagit beslut om en nationell handlingsplan för att hindra de galopperande problemen med övervikt.
— Vi hoppades också att få våra förslag om riktlinjer för skolans mat med i den nya skollagen. Men den lagen parkerades. Jag är besviken på att det arbete vi lade ner inte lett till mer sammanhållna aktiviteter, säger Inger Andersson.
Skälet till att nästan inga åtgärder vidtas tror hon beror på att många politikområden berörs och att prioriteringarna bland dessa ser väldigt olika ut.
— Fortfarande anser man att detta med kost och hälsa är individens ansvar. Först när man ser de riktigt stora samhällskostnaderna av de här problemen tror jag att det kommer att hända saker, säger Inger Andersson.
Så jobbar vi med nyheter