Det slås fast i en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i Uppsala. Enligt institutet är det svårt att utvärdera avdraget när alla som arbetar har rätt till det. Samtidigt som det infördes så genomförde regeringen en rad andra arbetsmarknadspolitiska reformer som sänkt a-kassan, ändringar i sjukersättningen etc. Det kan också ha påverkat människors vilja att arbeta.
– Dessutom händer saker på arbetsmarknaden hela tiden så det är mycket svårt att säga hur just jobbskatteavdraget påverkat sysselsättningen, säger Eva Mörk som arbetat med rapporten.
Resultaten visar visserligen att vilja att arbeta ökade mer bland dem som fick större skatteavdrag. Men samma mönster fanns innan avdraget infördes.
För att kunna utvärdera avdragets effekter skulle skillnaderna i skattesänkning mellan olika grupper behövt vara större. Alternativt skulle avdraget varit riktat till en avgränsad grupp eller att det funnits en jämförbar grupp som inte fick del av det.
Betyder det att regeringen införde avdraget på lösa boliner?
– Nej. Det går inte att exakt veta på förhand hur en ny åtgärd kommer att slå. Man gör alltid antaganden och olika former av simuleringsstudier innan man inför en ny reform. Men innan man går vidare med nya avdrag så tycker jag att man ska se till att det går att utvärdera det som redan gjorts, säger Eva Mörk.
Svårt mäta effekten av jobbskatteavdraget
Det går inte att säga vilka effekter regeringens jobbskatteavdrag har haft på människors vilja att arbeta.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!