Svårt för Somalier att få asyl

Det är nu främst hitkomna somalier som har drabbats av de hårdare kraven på att få asyl/uppehållstillstånd i Sverige. Det visar färska siffror från Migrationsverket.
Erik Ahltorp är flyktingkonsulent vid Röda korset, för bland annat Uppsala-, Gävleborgs och Västmanlands län. Han ger glimtar ur sin vardag, där han träffar många hitkomna familjemedlemmar från flera länder, däribland Somalia.
– I mitt dagliga arbete träffar jag många kvinnor, barn och män, som till följd av flera beslut kring lagtolkningen som migrationsdomstolen tagit beslut om, inte kan styrka sin identitet för att få komma hit, säger han.

Det handlar om den praxis som antogs av rättschefen vid Migrationsdomstolen i mars i år, som bestämt hur lagen ska tolkas. Just somalierna får det tuffare på flera sätt, eftersom det i deras krigshärjade hemland saknas ordentliga myndigheter som kan utfärda pass, som i sin tur kan bli godtagbara av svenska myndigheter när man söker asyl.
Erik Ahltorp ger fler exempel ur sitt arbete vid Röda korset:
– En kvinna, som också är förälder, kom till Sverige. Hennes make är död i strid sedan flera år. För att också barnet ska kunna resa hit, krävs det att båda vårdnadshavarna kan styrka barnets identitet. Hur gör man det, när det saknas ordentliga myndigheter för att utfärda pass, i hemlandet?

Ny statistik från Migrationsverket fram till början av augusti i år, visar en markant ökning av antalet anhöriga från Somalia som har fått avslag på sin asylansökan, i olika situationer.
Erik Ahltorp berättar att det finns många exempel på människor som drabbats. Ytterligare ett är ensamkommande flyktingungdomar, som har en nära anhörig som redan har fått asyl i Sverige och som nu själva får det svårt att styrka sin identitet.
– Definitionen på barn är unga upp till 18 år, vars identitet styrks antingen via ett giltigt pass, ID-kort eller ett intyg från båda vårdnadshavarna. Undantaget i lagtolkningen i år, är att man kan styrka sin identitet genom att visa upp en giltig ID-handlig. Det faller oftast på id-korts/passkravet, säger han.

Erik Ahltorp betonar dock att den kritik som kan riktas mot Migrationsverket, istället bör riktas mot själva ställningstagandet, inte mot myndigheten i sig.
Det verkar finnas fler exempel.
Finns det mer konkreta förslag på en möjlig lösning?
– Ja, tar man ett DNA-prov går det att styrka såväl vilka de biologiska föräldrarna är som barnen. Det är uppenbart att det i krigstider tar lång tid för myndigheter i det egna landet att ge ut giltiga ID-handlingar. Det bör därför finnas ett undantag eller ett tillägg i det svenska domslutet.

Hur för ni fram era åsikter?
– Vi har en ständig dialog med regeringen, som en oberoende part gentemot myndigheter och regering. Ur en humanitär aspekt tänker vi att barnkonventionen innebär att barn alltid har rätten att återförenas med sina föräldrar. Ett förslag är att lägga till ett undantag, för att ensamkommande ungdomar under 18 år också ska kunna få hit sina anhöriga. Kammarrätten har rätt att ta beslut, som Migrationverket sedan får rätta sig efter, säger Erik Althorp.