Svårt för lärare att underkänna i svenska
Att underkänna en elev i svenska kan vara ett svårt val för en lärare. I en ny avhandling har Eva Östlund-Stjärnegårdh studerat hur gymnasielärare resonerar när de godkänner eller underkänner elevernas uppsatser.
— Jag arbetade själv som svensklärare på Rodengymnasiet i Norrtälje då systemet infördes 1994. Att ge en elev betyget icke godkänd blev så mycket mer dramatiskt än det tidigare systemet med siffror. Jag upplevde att det var svårt att veta var gränsen skulle dras, säger hon.
Detta är bakgrunden till hennes avhandling som bygger på en analys av 60 uppsatser skrivna av elever i gymnasieskolans årskurs tre och studerande på Komvux. Uppsatserna, som skrevs i samband med det nationella provet i svenska, fick betyget godkänd eller icke godkänd av elevernas lärare men lämnades sedan till 21 oberoende lärare som fick betygsätta dem.
Satte lägre betyg
Ett anmärkningsvärt resultat av studien är att de oberoende bedömarna i många fall satte ett lägre betyg på uppsatserna än elevernas egna lärare. Av de 60 uppsatserna som analyserats var endast tio underkända från början. Men de lärare som betygsatte uppsatserna i samband med studien underkände mer än hälften.
— Elevens lärare har kunskaper om eleven som påverkar deras betygssättning och som bedömarna i studien saknar. Bedömarna saknar dessutom den nära relation till eleven som lärarna rimligen har, säger Eva Östlund-Stjärnegårdh.
Hennes syfte har varit att studera hur lärarna resonerar kring vad som skiljer en godkänd uppsats från en underkänd. I stort sett är lärarna överens om vad som är viktigast i avgörandet av en text. De godkända uppsatserna måste ha en röd tråd, ett relevant innehåll och korrekt meningsbyggnad. Att klara av att sätta punkt är viktigt, liksom förmågan kommatera.
Måste klara att följa instruktioner
Dessutom ska eleverna klara av att följa de instruktioner som följer med det nationella provet. Det kan handla om att skriva i en viss typ av text, till exempel en debattartikel eller en novell.
— Utifrån dessa kriterier gör lärarna en helhetsbedömning av texterna. Flera faktorer måste saknas om en uppsats ska bli underkänd, det räcker inte med att den är full med stavfel, säger Eva Östlund - Stjärnegårdh.
Enligt henne var lärarna i stort sett eniga i sin bedömning av texterna. Samtidigt fanns det avvikelser. Av de 21 lärarna var det sex personer som satte betyg som avvek från de andra. Enligt Eva Östlund-Stjärnegårdh är detta inte anmärkningsvärt.
— Det rör sig trots allt om bedömningar utifrån kriterier som ska tolkas av enskilda personer, säger hon och fortsätter:
— Men vi måste naturligtvis sträva efter ett system där betygsättningen blir så rättvis som möjligt.
Flera bedömningar
För att undvika skillnader i betygsättning rekommenderar Eva Östlund- Stjärnegårdh att flera lärare får bedöma samma uppsats.
— I stället för att låta en person avgöra betyget bör flera lärare diskutera sig fram till en bedömning, säger hon.
I dag, onsdag, försvarar Eva Östlund-Stjärnegårdh sin avhandling Godkänd i Svenska - Bedömning och analys av gymnasieelevers texter.
Så jobbar vi med nyheter