Svårt för kunden att hitta närodlat

Lokal och närproducerad mat är i ropet som aldrig förr. Men kunderna har svårt att hitta det lokala utbudet. En ny rapport visar att byråkrati och administration hindrar de lokala livsmedlen att nå kunderna.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2008-09-15 06:00
Det är svårt att veta vilken mat som produceras i Uppland och som upplänningarna sedan faktiskt äter. Varken Jordbruksverket eller Statistiska centralbyrån har statistik över lokalt och småskaligt producerade livsmedel, region för region. Än mindre över var livsmedlen sedan tar vägen.

Någon samordnad nationell matlogistik när det gäller lokalt och småskaligt producerad mat finns ännu inte. Men ett av förslagen i en rapport från Livsmedelssverige och SLU, De lokala matproducenterna och dagligvaruhandeln, är att förbättra denna statistik och därmed få en samlad överblick. I rapporten har hela produktionskedjan undersökts med intervjuer och enkäter, från småskaliga matproducenter och livsmedelsförädlare till transportsystem, lokala nätverk och livsmedelskedjor.

Byråkratin och administrativt merarbete anges som de viktigaste hindren för småskalig livsmedelsproduktions utveckling och expansion, liksom avsaknaden av en fungerande säljorganisation för just dessa produkter.
- Det är en unik rapport, vi är faktiskt de första som beskriver hela processen och som har talat med alla aktörer i den, säger Ingela Hallberg, verksamhetsledare på SLU i Uppsala.
- Mycket pengar från exempelvis Jordbruksverket och länsstyrelser har pumpats in i lokala och regionala projekt med småskaligt producerad mat på landsbygden. Men någon samordning har inte funnits mellan projekten. Så man kan verkligen undra hur effektiva dessa satsningar har varit, säger hon.

Många småskaliga producenter har hävdat att handlarna är ointresserade av deras varor men undersökningen visar att så är det inte. Tvärtom har de olika handelskedjorna arbetat intensivt med att försöka erbjuda kunderna mer lokalt producerad mat. Men livsmedelskedjorna kan tycka att det är svårt att hitta till de lokala producenterna.
- Frågan är nu hur vi ska gå vidare. Det handlar mycket om priser och prissättningen av varorna i butiken, men också om transportmöjligheter för de lokalt producerade livsmedlen, säger Ingela Hallberg.

Ica har ett projekt på gång som kallas Smak på lokalt för att försöka få in fler lokala leverantörer till handlarna. Via en sajt på internet som endast Icahandlarna kommer in på, Torget, visar leverantörerna sitt sortiment och butikerna kan beställa. Priserna kommer handlarna själva överens om med leverantörerna.

Kravet på matproducenten är att den bör vara kvalitetscertifierad enligt den lokala hälso och miljöskyddsförvaltningens krav. Hittills har cirka 50 lokala matproducenter anslutit sig hit.
- Det finns säkert fyra gånger till så många lokala matproducenter därute, säger Kicki Nilsson som är projektledare för Smak på lokalt.

Även hon har haft problem med att hitta dem, men under våren har hon varit ute i landet och pratat med ungefär 150 lokala producenter.
- Handlarna verkar använda vår sajt som ett slags sökverktyg. Under våren har vi haft över 7000 inloggningar på den, säger hon.

Inom Coop Sverige är det tre självständiga föreningar som ligger i framkant när det gäller återförsäljning av närproducerad mat, Nord, Värmland och Bohuslän. I Bohuslän svarar närproducerat för hela 18 - 20 procent av 28 butikers totala omsättning, vilket är en mycket hög siffra.

Koncernens organisation ser lite annorlunda ut i Uppland och här finns inte motsvarande statistikuppgifter. Men i dagarna har ett avtal slutits mellan LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och Coop i Sverige om att försöka samordna lokala odlare och dagligvaruhandeln i konsumentkooperationens butiker i hela landet. På sikt hoppar Coop Sverige att sortimentet av närproducerat ska öka.
- I alla våra kundundersökningar vill kunderna helst få reda på varifrån varorna kommer, och de önskar så närproducerat som möjligt, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige.

Transporterna mellan producent och försäljare är det största problemet enligt undersökningen. Det vanligaste men förmodligen det dyraste sättet är att producenten själv transporterar till butik.

Några lokala livsmedelsproducenter har valt att gå samman i nätverk. Ett uppländskt exempel är Åloppe Eko-mat som består av tre lantbruksföretag. De producerar både kött och grönsaker och förädlar råvarorna i ett gemensamt ägt förädlingshus. Ungefär hälften av produkterna säljs sedan i den egna gårdsbutiken och hälften levereras till butiker i Stockholm, Uppsala och Västerås. De berättar i rapporten att de har inget bättre alternativ än att köra varorna själva i egna bilar till de kunder som inte kommer till dem. Ett samarbete med en butik har lagts på is på grund av just dessa transportproblem.

En grupp inom forskningsprojektet ska fortsätta att utveckla transportsamordningen, logistiken, för lokalt producerad mat. Ingela Hallberg berättar också att man håller på att utveckla en guide till lokala producenter på nätet, avsedd för konsumenter. Från och med 15 september, ska man kunna hitta de lokala småskaliga matproducenterna på sidan www.livsmedelssverige.se.

Under 11 - 12 november ska forskargruppen bakom rapporten hålla ett seminarium för forskare och näringslivsrepresentanter på SLU Alnarp om hur man kan samordna regionala projekt med lokala och närproducerade livsmedel.
Fakta:

Livsmedels-Sverige

I ledningsgruppen för Livsmedels-Sverige ingår Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen (Li), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Konsumentverket, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, Svensk Dagligvaruhandel, och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, samt en representant från vardera Högskolan i Kalmar, Uppsala universitet, Livsmedelscentrum Lund, Göteborgs universitet, Örebro universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kristianstad.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om