Svårt få plats med flyktingbarnen

— Finns det plats skulle jag gärna se att vi tog emot fler, säger Anders Aronsson (FP), ordförande i socialnämnden i Uppsala kommun.

Förra året ansökte 2 250 ensamkommande flyktingbarn om asyl i Sverige. Tio gånger så många som i början av 2000-talet. I år räknar Migrationsverket med att antalet kommer att överstiga 3 000 - omkring 60 barn i veckan. De flesta kommer från oroshärdar som Somalia och Afghanistan.
Trycket på ankomstkommunerna Sigtuna, Solna, Malmö och Mölndal - dit barnen kommer först i väntan på asyl - har ökat rejält.

Därför ordande Migrationsverket så att Gävle och Norrköping blev ankomstkommuner i december och från och i förra månaden tillkom även Umeå, Skellefteå och Örebro.
— Det har varit en katastrofal situation under de år som vi bara varit fyra ankomstkommuner. Nu har vi fått avlastning och jag hoppas att det ska kunna lätta på trycket lite, säger Anders Johansson (S), kommunalråd i Sigtuna kommun.
För snart ett år sedan skickade Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och Sveriges kommuner och landstings vd Håkan Sörman ett brev till landets samtliga kommuner. De skrev att det var viktigt att kommunerna tog ett gemensamt ansvar. Kommuner som inte hade tecknat avtal om att ta emot flyktingbarn behövde göra det och de som redan gjort det behövde ta emot fler för att ekvationen skulle gå ihop.
Kampanjen har inneburit ett uppvaknande för många kommuner, tillsammans har de skakat fram uppåt 1 000 nya platser.
— Vi har ändå ett akut behov av att fler kommuner träffar en överenskommelse med oss. Eftersom det är fortsatt stor inströmning av ensamkommande flyktingbarn kan inte kommunerna luta sig tillbaka, säger Jonas Doll, expert vid Migrationsverket.

Migrationsminister Tobias Billström (M) har tillsatt en utredning som ska se över hur Sverige tar emot flyktingar och föreslå förbättringar. Om kommunerna inte bättrar sig kan regeringen tänka sig en ny lag som tvingar kommunerna att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Uppsala kommun har näst flest platser i landet för ensamkommande flyktingbarn - 62 stycken. Endast Stockholm har fler platser med sina 81 platser.
— Jag skulle gärna se att vi tar emot fler om vi hittar lämpliga bostäder och personal som kan ta hand om dem. Det krävs god kompetens för att kunna lotsa de här barnen som har varit med om hemska upplevelser. Det står ju tyvärr inte en massa tomma lägenheter och väntar på ungdomarna här i stan. Men vi håller på att göra i ordning ett antal små lägenheter och när de är klara är det möjligt att vi kan ta emot fler, säger Anders Aronsson (FP), ordföranden i socialnämnden för barn och unga i Uppsala kommun.

Fortfarande finns det kommuner i länet som inte har någon överenskommelse med Migrationsverket. Men samtliga har som ambition att ordna platser framöver.
I december fattade Östhammars kommun beslut om att ta emot mellan sex och tio barn. Men än så länge finns inget boende klart.
—Det här är ett prioriterat verksamhetsområde som vi håller på med dagligen. Vi har tagit ett helhetsgrepp på det och inventerar just nu boendefrågan. Det viktiga är att de här barnen får ett värdigt boende där vi kan ge dem trygghet, omsorg och kvalitet, säger Kerstin Björck-Jansson (C), ordförande i socialnämnden Östhammars kommun.
Heby kommun förhandlar just nu med Migrationsverket om en överenskommelse om åtta platser.

I Håbo finns ett förslag om att ta emot fem barn i familjehem. Beslut om detta fattas i mitten av mars.
—Vi tycker att det är viktigt och vill naturligtvis hjälpa till. Det här är första gången vi tar emot barn och vi har gjort bedömningen att vi kan klara av fem barn. Sedan får vi utvärdera och se om det finns möjlighet att ta emot fler längre fram, säger Nina Lagh (M), kommunalråd i Håbo kommun.

Svårt få plats med flyktingbarnen

Rekordmånga ensamma flyktingbarn väntas till Sverige i år. Migrationsverket är i akut behov av fler platser i kommunerna. I Uppsala län tar snart samtliga kommuner emot flyktingbarn, men det är oklart om det räcker.