Svårt döma vakters krogvåld

Fati Pakyari beskriver en situation där vakter och polis ofta håller varandra bakom ryggen, vilket försvårar för enskilda människor som försöker driva sina fall vidare.
- I stället för att skyddet ligger hos den enskilde individen, är det vakterna som grupp som skyddas och inte riskerar något med sitt beteende. I motsättning till lagstiftningen har det utvecklats en praxis där man rent juridiskt inte kan bli misshandlad av en ordningsvakt, säger hon.

Fati Pakyari tolkar agerandet från enskilda vakter som att det kan vara fråga om en systematisk metod för att få "en extra inkomstkälla" genom det inbringade skadeståndet eftersom vakterna enligt henne allt som oftast får rätt i rätten. Som exempel tar hon upp en ordningsvakt i Uppsala som på relativt kort tid figurerat ett dussintal gånger i tingsrätten efter anmälningar om våld mot tjänsteman, både som målsägande och som målsägarvittne.
- Det är anmärkningsvärt att polis och åklagare väljer att se samma person som brottsoffer så många gånger. Samtidigt är det ett tecken på att det finns brister inte minst i den etiska delen av vaktutbildningen, säger Fati Pakyari som betonar att många ordningsvakter ändå gör ett gott jobb i en tuff bransch med hårda villkor.

Bråk mellan vakter och kroggäster och den påstådda kompisandan mellan polis och vakter har även tidigare varit ett omdebatterat ämne. 2007 genomförde Justitiekansler (JK) Göran Lambertz en uppmärksammad granskning av restaurangers vaktpersonal i Stockholm, Malmö och Västra Götalands län. Hans utgångspunkt då var snarlik den nu aktuella, nämligen att vakterna ofta klarar sig undan om de begår brott i tjänsten. Detta till följd av att misshandlade kroggäster inte bedöms som trovärdiga av polis och domstolar, samtidigt som det verkar finnas ett system för att rigga berättelser om en vakt blir brottsmisstänkt.

JK kom då fram till att det "inte i obetydlig utsträckning" förekom obefogat våld och övervåld från ordningsvakterna i deras hantering av kroggäster, men att det var svårt att få något samlat grepp om hur utbrett problemet var. Däremot fanns inget, enligt Göran Lambertz, som tydde på att det skulle finnas några "osunda lojaliteter" mellan polis och vakter. I sitt beslut konstaterade han att det behövdes fortsatta utredningar kring relationen mellan vakterna och krögarna och kring frågan om huruvida krogvakterna kunde knytas närmare polisen.

Fati Pakyari anser också att det finns en viktig genusaspekt i fenomenet. Flickor - ofta med utländsk bakgrund - är särskilt utsatta, och slagen från vakterna har i flera fall riktats mot känsliga delar av kroppen.
- Det verkar som att en del vakter vill få i gång ett tumult, och då agerar de i vissa fall oprovocerat mot flickor i sällskap med sin sambo eller manliga vänner. När bråk sedan uppstår mellan de inblandade männen blir resultatet en anmälan om hot eller våld mot tjänsteman. Jag har sett flera exempel på det hos de klienter som jag företräder.

Hon tror inte att problemet har ökat, däremot verkar det som att fler människor än förut vågar träda fram och berätta om sina erfarenheter.
- Men ämnet är fortfarande tabubelagt, och det skulle behövas några fällande domar mot vakter för att fler skulle gå ut och prata om det här, säger Fati Pakyari.

Svårt döma vakters krogvåld

På Remedia juristfirma i Uppsala har Fati Pakyari det senaste året företrätt flera klienter som hamnat i konflikt med enskilda vakter vid krogbesök. Hon riktar hård kritik mot hur systemet fungerar och menar att enskilda individer som drabbats ofta hamnar i en rättslös situation.