Svårt beräkna studenter inför uppropet

Stor osäkerhet råder på många av Uppsala universitets institutioner inför höstterminen. Att veta hur många studenter som verkligen kommer att gå de olika kurserna har i princip blivit en omöjlighet, och en felgissning kan bli dyr.

Linnéa Åman skriver in sig på kursen i historia.

Linnéa Åman skriver in sig på kursen i historia.

Foto: Robert Johansson

Uppsala2008-08-29 00:01
I den starka konjunkturen som rått med gott om arbeten att söka har det på senare år varit färre som sökt till universitet och högskolor.
Bland de fristående kurserna vid Uppsala universitet är det i dag få som är helt fulla och studenterna har lärt sig att det räcker med att dyka upp på uppropet för att kunna få läsa det man vill. Det finns helt enkelt platser kvar.
Det här ställer till stor oreda i planeringen för många institutioner som redan lever med kniven på strupen på grund av det minskade antalet studenter.
- Det här är ett väldigt stort problem som accelererat de senaste åren. När man inte vet hur många studenter man ska undervisa är det svårt att ha rätt bemanning och boka rätt lokaler. Det kan ge påtagliga ekonomiska konsekvenser, säger Bengt Gustafsson, chef på områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap.

På universitetets många språkkurser är man mycket varse planeringsproblemen.
- Man måste lägga ut lärartjänsterna långt i förväg, men blir det för få studenter som kommer står vi med för mycket lärarresurser och får vi fler studenter efter registreringarna än beräknat kan det vara svårt att skaka fram lärare. Kompetenta lärare i exempelvis persiska finns det inte så många i vårt land, säger Annette Månsson, prefekt på institutionen för lingvistik och filologi.
För många språkutbildningar är ekonomin mycket ansträngd redan som det är. Dyra planeringsmissar kan bli förödande.
- Vissa språkkurser diskuterar nu minskningar av personalen, många har det tajt och är så oerhört beroende av många studenter. Men vi vet också att det kommer tider då studenterna blir fler och därför försöker vi till exempel styra över lärarresurserna till forskning medan studenterna är färre, säger Anette Månsson.
Men då krävs förstås att det finns forskningspengar att ta av.

Institution för historia påverkas också markant av vikande ansökningssiffror och studenternas nygamla vana att bara dyka upp på uppropet utan att ha sökt.
- Ansökningssiffrorna för hösten är usla, säger Lars M Andersson, prefekt.
Inför förra terminen var läget likartat, men den befarade 30-procentiga minskningen i antalet registreringar blev några veckor in på terminen bara tre procents minskning i antalet studenter som faktiskt gick kursen.
- Skillnaden är ju himmelsvid. Blir det så även i år undviks ju en ekonomisk nedgång, men det omöjliggör vår planering, säger Lars M Andersson.

När UNT på torsdagsmorgonen är med på uppropet till A- och B-kurserna i historia visar det sig att cirka 60 studenter kommit till anrika sal X i universitetshuset.
- Vi skulle kunna ha uppåt det dubbla, 100 till 120, säger Lars M Andersson.
Många av de 60 som kom har bara ringt i veckan för att kolla om det finns platser kvar. En av dem är Linnéa Åman.
- Jag är veteran och vet att det bara är att ringa veckan före. Inom humaniora är det mer eller mindre lugnt att komma in, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!