Mimmi Skarelius Lille har jobbat som landsbygdsstrateg i ett år. Den första maj blev hennes tjänst permanent.
– Man kan säga att jag är vägen in i kommunen för de som ha frågor om landsbygden. Jag får massor av samtal om allt från olika håll. Det kan handla om trafiksäkerhet, vägskyltar, sophämtning, skola och hur man söker EU-pengar. Många vet inte vart de ska vända sig med sina frågor. Jag är spindeln i nätet, säger Mimmi Skarelius Lille.
Som spindel kan hon inte svara på alla frågor. Men hon har många kolleger i kommunhuset som kan ge svar och är bra på att lotsa folk till rätt person.
Hon tror att kommunikationen mellan stad och land måste bli mycket bättre än i dag så att alla får upp ögonen för att Uppsalas landsbygd är ”en plats värd att bo och leva på”.
– Uppsala är en av Sveriges största landsbygdskommuner. Vi har en växande befolkning och det är en fördel. Men många känner att det finns en klyfta mellan land och stad, att landsbygden inte riktigt syns. Det kan leda till att man inte känner sig delaktig, säger Mimmi Skarelius Lille.
Just nu förbereder hon ett landsbygdsprogram för kommunen. Det ska handla om kommunens åtaganden och hur kommunen samverkar med landsbygdens olika organisationer för att hitta lösningar.
– Det kan handla om att förbättra servicen. För att klara det så måste man tänka nytt, kanske hitta en samverkanslösning mellan affären och posten. I Lidhult i Småland flyttade ortens bibliotek in i affären. På så sätt kunde biblioteket ha öppet sju dagar i veckan i stället för två. Butikspersonalen servade med boklån i stället för bibliotekarien, säger Mimmi Skarelius Lille.
I Örnsköldsvik har kommunen skapat servicepunkter där landsbygdens butiker får betalt om de kan tillhandahålla en viss service.
– Generellt i landet har tätortsnära landsbygd svårare att behålla sin service. Folk jobbar ofta i stan och handlar där innan de åker hem. På Uppsalas landsbygd är post- och paketutlämning ett vanligt problem. Många vill ha den närmare hemmet, säger Mimmi Skarelius Lille.
För att kunna behålla servicen måste orterna ha tillräckligt stort befolkningsunderlag, som Storvreta. Där finns tillräckligt med kunder.
– Knutby har också ganska mycket av sin service kvar. Det tror jag beror på att orten ligger så pass långt från Uppsala men kan också bero på att det är en mindre utpendling än från andra orter i kommunen. När man pendlar till Uppsala, som mer hälften av de som bor på landsbygden gör, kan det vara så att man handlar på vägen hem istället.
Skyttorp och Vänge är exempel på orter som har svårt att behålla service som en egen butik. Vänge ligger nära Uppsala. De flesta handlar kanske på Maxi i Stenhagen.
– I Åkerlänna och Oxsätra har befolkningen bildat ett bygdebolag som tagit över en nedläggningshotad butik. De har också en vision om att utveckla natur och kulturturism. Det finns många duktiga och driftiga personer på landsbygden. Meningen är att vi ska stötta dem så mycket vi kan, säger Mimmi Skarelius Lille.
Hon har lett mötena om Uppsalas landsbygder 2.0 som UNT tidigare berättat om. Där har innevånarna listat vad de tycker är viktiga framtidsfrågor i sin bygd. Många frågor har handlar om infrastruktur, bättre service, ökad inflyttning och bostäder så att äldre kan sälja sina hus och ändå bo kvar, och unga som vill stanna får någonstans att bo på hemorten.
– Många av de här frågorna är jätteviktiga för landsbygdens utveckling. Men de kan också vara svåra och tidskrävande att göra något åt. Många olika myndigheter är inblandade. Mitt jobb i den processen är att vägleda, peka på möjliga lösningar och synliggöra problemen som finns, säger Mimmi Skarelius Lille.