Svårt att utbilda sig inom krisyrken
Många vill bli läkare eller psykolog, men förhållandevis få kommer in på utbildningarna. Samtidigt kommer det att vara stor brist på dessa yrkesgrupper om fem år. Hur kan jobbekvationen vara så ologisk?
Sara Laitinen har valt framtidsyrket apotekare.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- Det ökande behovet av läkare är ett välfärdstecken. Vi är måna om hälsan och har kunskap att göra mer, säger Turid Stenhagen, utredare på Sveriges läkarförbund.
Läkarutbildningen är populär, med cirka sex förstahandssökande till varje plats på Uppsala universitet. Höga kvalitetskrav och brist på praktikplatser och handledare gör att det inte bara är att utöka antalet platser efter behov.
- Vi är medvetna om ett ökat tryck och har tillsatt en egen arbetsgrupp som ska se över hur vi ska klara ytterligare en utökning, säger Stellan Sandler, prodekanus på medicinska fakulteten i Uppsala.
Liksom i dag är det specialister det kommer att råda störst brist på om fem år. Att bli specialist tar många år. Till att börja med är läkarutbildningen 5 1/2 år. Därefter följer AT-tjänst i 1 1/2 år. Sedan måste man arbeta som underläkare i fem år innan man är färdig specialist.
Situationen för psykologer är liknande. Psykologutbildningen är lika svår att komma in på som läkarutbildningen, med ungefär tio förstahandssökande till varje plats. Utbildningen är också lång, fem år plus ett års praktisk tjänstgöring. Även psykolog kommer att vara ett bristyrke om fem år, trots att antalet utbildningsplatser fyrdubblats på 15 år från 150 till drygt 600 i hela landet. Redan i dag råder viss brist.
- Det är ungefär som med läkare. I norra Sverige är det ofta svårt att besätta tjänster, säger Lars Ahlin, förbundsordförande i Psykologförbundet.
Snart går många psykologer i pension, arbetsmarknaden håller på att vidgas och allt fler rekryteras av primärvården. Fler anställs också i kommunerna och antalet psykologer som startar eget eller anställs i näringslivet ökar för varje månad, enligt Lars Ahlin.
Saco:s prognos på hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år för ett stort antal akademikaryrken är i första hand tänkt att vägleda dem som ska välja utbildning. Det gäller dock att skrapa lite på ytan.
- För mig personligen ringer en varningsklocka när det står brist eller överskott. Är det brist på kvalificerade sökanden för att folk väljer att jobba med annat? Beror det på låga löner eller dåliga utvecklingsmöjligheter? Brist innebär inte alltid att man utbildat för få, säger Ossian Wennström, ekonom och utredare på Saco.
Att göra en framtidsprognos på arbetsmarknaden är sannerligen ingen lätt uppgift. Men att det kommer att vara underskott på läkare och psykologer om fem år bedöms vara säkert.
FAKTA
Akademiska bristyrken om fem år: bland annat apotekare, arbetsterapeut, arkitekt, biomedicinsk analytiker, brandingenjör, fysiker, församlingspedagog, jägmästare, kiropraktor, logoped, läkare, präst, psykolog, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjöbefäl, skogsmästare och socionom.
Brist innebär att det finns fler jobb än utbildade inom yrket så att arbetsgivarna får svårt att rekrytera. Brist, balans eller överskott skiljer sig mellan olika orter i Sverige.
Hela rapporten Framtidsutsikter finns på www.saco.se.
Akademiska bristyrken om fem år: bland annat apotekare, arbetsterapeut, arkitekt, biomedicinsk analytiker, brandingenjör, fysiker, församlingspedagog, jägmästare, kiropraktor, logoped, läkare, präst, psykolog, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjöbefäl, skogsmästare och socionom.
Brist innebär att det finns fler jobb än utbildade inom yrket så att arbetsgivarna får svårt att rekrytera. Brist, balans eller överskott skiljer sig mellan olika orter i Sverige.
Hela rapporten Framtidsutsikter finns på www.saco.se.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!