På jobbet går det upp och ned. Vissa perioder är energirika och roliga medan andra är tunga och tråkiga. Om de jobbiga perioderna blir allt längre, när ska man inse att det är dags att ge upp, söka nytt jobb eller byta yrke? Vi frågar Monica Fagerström, coach och beteendevetare på fackförbundet Unionen.
Hennes råd är att se över helheten i livet och fundera över vad som är viktigt. Har du hus, barn och höga omkostnader kanske du ska välja att stanna kvar på jobbet ett tag för att du har annat i livet som du värdesätter högre. När du har din prioritering klar för dig är det ibland lättare att stanna kvar, även om du inte trivs helt och hållet.
Men om jobbet känslomässigt tar upp mer och mer av din närvaro även privat, om det inte ger kreativitet och energi utan mest oro, ja då kan det vara dags att ge upp.
– En stor varningssignal är när det börjar tära på din egen självkänsla och du upplever att du inte längre vet vad du kan och vad du kan leverera, svarar Monica Fagerström.
Då bör man göra en risk- och konsekvensanalys över de två scenarierna stanna eller sluta.
Monica Fagerström tar sig själv som exempel. Hennes förra man är musiker och när deras tre barn var små var han borta sju kvällar i veckan. Livet fungerade inte. Han behövde omskola sig men fick inte mer studiemedel. Då tog de tillsammans beslutet att belåna huset för att han skulle ha råd att gå en utbildning.
– Det blev två knapra år, men vi såg att vi skulle få en stabilare situation framöver, säger hon.
Oftast hindras vi av normativa föreställningar om hur vi ska ha det ekonomiskt. I stället borde vi ha ett perspektiv utifrån hela livet. Är du 40 år och funderar på att omskola dig har du många år kvar att jobba. Du kanske kan hyra ut din bostad och hyra en billigare lägenhet för att ha råd att gå en utbildning för att sedan kunna få ett jobb du trivs bättre med.
– I ett livsperspektiv är till exempel tre års utbildning en kort tid, säger Monica Fagerström.
Men ibland är det svårt att vara rationell och inse att vi mår sämre av att stanna än av att lämna. Då är det bra att prata med någon vi inte har en känslomässig relation till, annars kan vi få andras oro och föreställningar projicerade på oss.
Monica Fagerström betonar också vikten av att inte stanna kvar för länge eller leta syndabockar om vi inte trivs.
– Herregud, jag förstår att du kan vara indragen i ett psykologiskt spel på jobbet, men glöm aldrig att du har ett ansvar och ett val, säger hon och konstaterar att offermentalitet och bitterhet inte är attraktivt när vi söker nytt jobb.
Som anställd kan man säga upp sig, men som egen företagare är det knepigare att ge upp. Många entreprenörer tar upp sina misslyckanden som något de lärt sig av, men mitt uppe i dem känns det bara svårt.
Väldigt många företag går inte särskilt bra, enligt Karin Hellerstedt. Hon är doktor i företagsekonomi på internationella handelshögskolan i Jönköping och har forskat om att avsluta företag.
När ekonomin kärvar tar en hel del företagare inte ens ut lön utan lever på sin partner, eller jobbar extremt mycket och tar ut minimalt med lön. När ett företag går dåligt och allt står på spel är det också vanligare att ta stora risker.
– Det är som roulett. Man tar mer och mer risker mot slutet och tror in i det sista att det ska vända, säger Karin Hellerstedt.
Ju mer man identifierar sig med sitt företag, desto svårare är det att lägga ner det. Särskilt i mindre samhällen är identiteten ofta uppbyggd kring företaget. Karin Hellerstedt har främst tittat på familjeföretag och handeln. Utmärkande för handeln är att butiker är så synliga utåt. Butiksinnehavaren blir starkt förknippad med verksamheten och försöker hålla skenet uppe inför kunderna fast det går dåligt. Och när butiken slår igen är det uppenbart för alla, medan till exempel en konsultfirma kan försvinna mer obemärkt.
Svårt är det också för familjeföretag som kan ha funnits i familjen i generationer. Där känner man att man sviker sina föräldrar och farföräldrar.
De som inte identifierar sig lika starkt med företaget börjar söka efter alternativ tidigare, tar mer medvetna nedläggningsbeslut och mår bättre efteråt.
Kurserna i hur man startar eget är många och i början kan man få mycket hjälp, men inte i senare skeden eller om det går dåligt, konstaterar Karin Hellerstedt. Hennes råd är att då och då sätta sig ner och fundera över hur mycket man är beredd att satsa och offra. Precis som roulettspelaren bör göra innan allt är förlorat.
– En del belånar huset och investerar in i det sista. Om man i förväg har tänkt var gränsen går är det lättare att fatta beslut när företaget är i kris, säger hon.
Det känns förstås tungt att ge upp något man investerat så mycket i, men det måste man strunta i menar Karin Hellerstedt och nämner ekonomitermen sunk cost som innebär att pengarna redan oåterkalleligen är borta. Nollställ och titta framåt, lyder hennes råd.
– Men psykiskt är det svårt att göra.
Bilen är inte lika livsavgörande, men hör ändå till de större och svårare ekonomiska beslut vi har att fatta. Tänk dig att du just har låtit laga topplockspackningen för 13 000 kronor och nu rasar kopplingen som lär kosta ytterligare bortåt 14 000 kronor att byta ut. Är det verkligen värt det? Kanske brakar något mer snart. När är det dags att ge upp bilen? Sådana frågor är Joachim Due-Boje expert på. Han är ansvarig för servicemarknad på Motorbranschens Riksförbund och har haft bilverkstad i 30 år i Åkersberga.
– Om bilen är värd 100 000 kronor skulle jag inte göra en reparation för 50 000 kronor, men 20 000 kronor verkar vettigt, säger han.
Drar kostnaderna iväg behöver man göra olika avväganden. Lagar man inte bilen blir den svår att sälja. Och om man jämför reparationskostnaden med värdeminskningen på en ny bil, då kan kostnaden komma i en annan dager. Värdeminskningen på en ny bil är 20–50 kronor milen, enligt Joachim Due-Boje.
– Det kan vara lönt att göra en sista reparation och sedan köra några år till. Har man redan kostat på bilen så mycket kan man vilja suga ut det sista ur den, säger han.
Han tycker att man ska fråga en bilverkstad om råd, de ska kunna bedöma hur mycket pengar det är värt att lägga på bilreparationer. Det kan också vara en bättre affär att byta in en trasig bil till en bilhandlare än att sälja den på annons, menar han.
När tycker du att det är dags att ge upp sin bil?
– När reparationskostnaden överstiger 40 procent börjar det göra ont. Då ska man ta sig en allvarlig funderare. Sunda förnuftet får avgöra, svarar Joachim Due-Boje.