Svårt att få översikt i skolvalet

Ett sätt att komma fram till vilken skola man vill gå på är att jämföra resultaten och lärarbemanningen vid olika skolor. På kommunens hemsida kan man bland annat jämföra andelen elever som lämnat de olika skolorna med avgångsbetyg och skaffat sig behörighet till högskolan.

Redan i november fanns statistiken över det senaste läsåret 2010/2011 tillgängligt. Men det har funnits luckor i statistiken. Flera fristående gymnasieskolor har väntat in i det sista med att lämna uppgifter. Med knappt två veckor kvar till valet saknades uppgifter från Jensen gymnasium, Livets Ords kristna gymnasium och Thoren business school.
– Troligen har skolorna olika anledningar till detta men i grunden har alla samma förutsättningar att samla in uppgifter, sa Karin Carlsson i förra veckan, vikarierande uppdragssekreterare på uppdragskontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.

Sedan dess har både Livets Ord och Jensen lämnat uppgifter. Men Thoren business school har meddelat att man avstår. Det innebär att skolan inte redovisar uppgifter om hur många av eleverna som lyckats skaffa sig grundläggande behörighet till högskolan, inte heller andelen med godkända resultat i engelska, svenska och matematik.
Oviljan att lämna uppgifterna beror inte på dåliga resultat, hävdar rektorn Elin Dahm.
– Att samla in uppgifterna skulle ta en vecka och det finns inte tid till det. Någon annan anledning finns inte.
Rektorn vid Livets Ords gymnasium, Mats Hansén, har efter påstötningar från kommunen lämnat de uppgifter som efterfrågats. Men han tycker att kommunen själv kunde söka rätt på de uppgifter man önskar via de offentliga uppgifter som finns hos Skolverket.
– Varför ska kommunen kräva in det av oss? Det är ett administrativt bök. När man är en liten skola så är detta betungande för oss att hålla på med.
Jensen gymnasium har nu lämnat in de uppgifter som saknades. Men skolans rektor, Sara Taflin, håller med om att det är tidskrävande.
– Samtidigt tycker vi att det är viktigt att visa eleverna vilka val de har.
Vad har ni att vinna på jämförelsen om ni är sämre än andra?
– Då har vi ett utvecklingsområde att jobba vidare med.

Hon är dock skeptisk till om alla skolor redovisar personalbemanning och annat på ett likvärdigt sätt. Inte heller tror hon att eleverna får så stor nytta av jämförelsen när de ska göra sina val.
– Jag tror att de allra flesta eleverna går på sin magkänsla.
Jämförelserna på kommunens hemsida har funnits i ett par års tid. Förra årets besöktes de av mer än 2 000 personer.
Den som tittar på jämförelserna kan upptäcka stora skillnader. Vid Celsiusskolan är lärarbehörigheten 96 procent medan Bolandsgymnasiet har 72. På Bolandsgymnasiet var det 88 procent av eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet, men 64 procent vid Fyrisskolan, som nådde grundläggande behörighet till högskolan.
– Vi vill att eleven ska kunna göra ett bra val. Man ska kunna jämföra hur det ser ut på olika skolor och hur väl de lyckas med sina uppdrag, säger Håkan Joas vid gymnasiestaben i Uppsala kommun.
Men andelen godkända elever, måste det säga något om skolans kvalitet?
– Slutsatserna får man dra själv. Det är klart att resultaten också kan bero på vilka elever som en gymnasieskola får till sig från första början.
Fakta