En översyn av både valkretsar och valdistrikt har gjorts inför valet i höst. Anledningen är dels att en ny vallag har stiftats, men också Uppsalas kraftiga tillväxt. Totalt var 162 955 personer röstberättigade i Uppsala kommun vid valet 2014. Vid en mätning mars förra året hade ytterligare 4700 röstberättigade tillkommit. Det kräver justeringar av kommunens valdistrikt som nu blir 161 till antalet. Det är främst Uppsalas expansiva områden som berörs. I Kungsängen bildas fyra nya valdistrikt. Rosendal får ett eget distrikt genom en avknoppning av en del av distrikten Kåbo och Malma Backe - Valsätra. Lindbacken bryts ut ur Vaksala-Jälla och bildar ett eget distrikt.
Sex distrikt som har för få röstberättigade, omkring 600, slås samman med närliggande distrikt.
– De finns bland annat i innerstaden, Svartbäcken och i Flogsta. Ett valdistrikt bör omfatta cirka 1000 personer för att vara enkelt att administrerar och för att de röstande inte ska behöva köa i vallokalen, säger Tomas Anderson som utrett frågan vid Uppsala kommun.
Förändringarna innebär att det inte är säkert att den röstlokal man vanligtvis röstat vid finns kvar.
– Det är något att se upp med på valdagen, säger Tomas Andersson.
Sedan förra valet har riksdagen antagit en ny vallag där kravet på minst två valkretsar i kommuner med över 24 000 röstberättigade tas bort. Uppsala som tidigare hade tre valkretsar, centrala staden, samt östra och västra valkretsen, slår nu samman dem till en valkrets.
– När vi hade tre valkretsar så blev valresultatet inte riktigt proportionellt, säger Tomas Anderson.
Om den nya lagen hade tillämpats på valresultatet 2014 så skulle det ha påverkat tre av fullmäktiges 81 mandat. Miljöpartiet hade förlorat ett mandat i Moderaterna. Vänsterpartiet hade förlorat ett mandat till Kristdemokraterna och Centern hade förlorat ett mandat till Fi.
– Det innebär att de rödgröna bara hade fått 40 av 81 mandat. I dag har de 42, säger Tomas Anderson.
En annan effekt av valreformen är att det kommer att bli svårare att få en plats i fullmäktige genom personval, kryssning. Från och med i höst krävs minst fem procent av ett partis väljare i en valkrets för att få ett mandat.
– När vi hade tre valkretsar kunde man kampanja i den valkrets där man hade många anhängare och få en plats i fullmäktige. Nu måste man kampanja i en enda stor valkrets. Det kräver ett större antal röster än tidigare, säger Tomas Anderson.
När det gäller möjligheten att förtidsrösta så ser kommunens valnämnd över möjligheten att öppna fler röstmottagningslokaler. I förra valet förtidsröstade 40 procent, mot 37, respektive 28 i valen innan.