Svängom på Herräng dance camp

Arrangörerna av Herräng dance camp förvånas alltid över att allt går ihop.— Lägret är ett kaos, jag reder bara ut de akuta situationerna, säger Lennart Westerlund.

Uppsala2006-07-05 00:00
Johanna Stenius
Träväggarna skakar och svetten rinner när deltagarna i årets upplaga av Herräng dance camp med stor entusiasm deltar i eftermiddagens kurser i lindy hop och boogie woogie. Under en månad ska runt 300 deltagare delta i kurser på sex olika dansgolv hela dagarna, festa hela nätterna, sova, äta och vara under tak när det regnar. Det kräver sin organisatör. Lennart Westerlund var med och startade Herräng dance camp för 24 år sedan. Han konstaterar sittande vid ett rörigt skrivbord i kontoret på övervåningen i Folkets hus att det inte finns en enda människa som har övergripande kontroll.
— Alldeles nyss hade jag ett möte med två personer som hade börjat planera samma arrangemang i morgon på var sitt håll utan att veta om varandra. Sådant händer hela tiden här.
Som tur är verkar ingen bekymra sig. Varje dag finns, förutom danskurserna, mängder av saker att delta i och arrangera. Till exempel spelas filmer in, någon ordnar hyrkanoter, någon annan arrangerar dans till vevgrammofon på klipporna i skärgården. En restaurang från Stockholm sköter all matlagning från skolmatsalens kök.
— Men vi har för små resurser och lokaler. Kringeffekterna av arrangemanget blir bland annat att folk parkerar var som helst och att en del ljud ofrånkomligen sipprar ut. Vi invaderar hela byn. 95 procent gillar oss men en liten klick vill inte ha oss här. Detta trots att den lokala mataffären antagligen hade fått slå igen om inte vi fanns, berättar Lennart Westerlund.
— Jag är enbart positiv. Det är fyra veckor om året när vi som bor här verkligen får leva, säger Åke Sjöblom vars röda radhus ligger i princip vägg i vägg med tre danstält.
—Och när de väl åker hem märks det inte att de varit här, allt är så rent, säger Åke Sjöbloms granne Jani Ridanpää.
Ett problem är ren utmattning hos deltagarna. Många glömmer att sova eftersom de går kurser på dagarna men också dansar hela nätterna.
— Ofta slutar folk först vid tiotiden på morgonen när den första kursen börjar, berättar Herrängs pressansvariga Robert Klingvall.
Den som jobbar som volontär i en vecka får gå en gratis danskurs i en vecka. Det nappar många på, särskilt utländska resenärer som ändå har sparat länge för att kunna komma till det legendariska danslägret.
— Jag älskar att vara här! Just nu jobbar jag, sedan hoppas orka dansa i tre veckor säger Lisa Purvis från Washington state i USA. Hon arbetar i lägrets butik, säljer skor, kläder, vykort, festklänningar, kepsar, plåster och annat som är nödvändigt under tiden i Herräng.


Fakta

Danslägret i Herräng är legendariskt och världsledande i sin genre. Lägrets fokus ligger i första hand på den klassiska afro-amerikanska dansen lindy hop, men deltagare kommer också för att dansa boogie woogie, stepp och balboa.
Herräng dance camp arrangerades för första gången 1982, då med ett tjugotal deltagare. I år kommer runt 3000 personer från över 40 länder att ta minst en svängom på dansgolven. De är också i alla åldrar, från 7 till runt 75. Äldst är Frankie Manning, 93-årig lindy hoplegend som sedan åtta år tillbaka kommer till Herräng varje år för att undervisa.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!