Svag tro i Svenska kyrkan
Den kristna tron är det minsta skälet till att svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Omkring hälften av alla svarande är medlemmar utan att ha funderat så mycket på varför.
Såväl tradition som idealitet är viktigare skäl för medlemskap än den religiösa upplevelsen. Det visar undersökningen som Uppsalaforskaren Jonas Bromander gjort på uppdrag av Svenska kyrkan.
Unik studie
Undersökningen är unik i sitt slag. Aldrig tidigare har Svenska kyrkan i den här omfattningen undersökt medlemmarnas syn på medlemskapet.
Resultatet bekräftar, enligt Jonas Bromander, tidigare studiers slutsatser om att kyrkans kanske starkaste uppgift i dag handlar om just traditionsbevarande.
— Det är en generell trend att tron i traditionell mening är under avtagande. Det genomgående i den här och andra undersökningar är att man förväntar sig att kyrkan ska finnas till för de mest utsatta.
Det vanligaste svaret är alltså att tradition och idealitet är viktigast. Med det menar man till exempel kyrkans sociala engagemang för de svaga och kyrkans roll i det svenska samhället ur ett historiskt perspektiv och som en del av nationens identitet.
— I stort sett alla medlemmar har motiverat att de kyrkliga handlingarna är ett viktigt skäl till medlemskap. Det handlar om dop, konfirmation, vigsel och begravning. Livets stora händelser, säger Jonas Bromander.
Vill identifiera medlemmar
Svenska kyrkan hoppas att boken Medlem i Svenska kyrkan, som gavs ut i veckan, ska vara ett verktyg för kyrkans församlingar att lättare kunna identifiera sina medlemmar.
— Kyrkan och samhället förändras kontinuerligt. Kyrkan måste läsa av vad människor har för behov.
Boken bygger på ett frågeformulär som skickades ut till knappt 3 000 slumpvis utvalda medlemmar i åldrarna 16—75 år. Av dessa fick Jonas Bromander tillbaka 1 700 svar.
— Det är ett ganska stort material om man jämför med till exempel opinionsundersökningar som ofta är baserade på ett mindre urval. Men det viktiga är att svarsfördelningen visar på stor representativitet i förhållande till urvalet.
I undersökningen har Jonas Bromander delat in medlemmarna i sju olika kategorier, beroende på hur de har besvarat och värderat frågorna om tradition, idealitet och tro.
"Mångdimensionella" medlemmar
Den största enskilda gruppen är de "mångdimensionella" medlemmarna. Dessa tycker att alla tre skälen — tro, idealitet och tradition — är viktiga för medlemskapet. Ungefär 23 procent av kvinnorna återfinns i denna grupp, det kan jämföras med 17 procent för männen. Närmare 40 procent av pensionärerna återfinns bland de mångdimensionella medlemmarna, som för övrigt bor på mindre orter i landet.
Även om medlemskapet i Svenska kyrkan generellt förknippas mer med tradition och idealitet än med tron, så menar Jonas Bromander att tron är av stor vikt för de medlemmar som betraktas som mer aktiva i kyrkan.
— Tron är visserligen det svagaste skälet för medlemskap, men de som anger att tron har betydelse har samtidigt en starkare relation än andra medlemmar till kyrkan.
UNT-fakta:
Svenskarnas skäl till medlemskap i Svenska kyrkan:
1. Tradition — Man vill behålla kyrkan som en familjetradition och en svensk tradition. Kyrkan ses som en del av den nationella identiteten. Tradition är det vanligaste skälet till medlemskap.
2. Idealitet — Man är medlem av solidariska skäl. Man är med för andras skull genom att stödja kyrkans internationella hjälparbete och dess socialt inriktade nationella arbete.
3. Tro — Man är kristen, vill att livet ska få en andlig dimension samt att man vill engagera sig djupare i kyrkan än bara i kyrkliga ceremonier. Tro är det minsta skälet till medlemskap.
Så jobbar vi med nyheter