Luften är kvav i den avlånga hallen till Gottsunda dans och teater (GDT). I taket hänger uppblåsta jordglober och på ett litet bord står plastmuggar i olika färger med fasttejpade namn. Några barn springer runt medan andra sitter väntandes på långsidans träbänk, redo med vattenflaskor och gymnastikkläder. Det är dag två på årets sommarläger.
– Hej, allihopa. Vi börjar med ett upprop, säger dramapedagogen Isabella Dahlberg och försöker samla skaran.
Under fem dagar ägnar sig 35 barn i åldrarna 7–12 år åt dans och teater. Lägret har, med sina över 10 år på nacken, blivit en tradition på GDT.
– Årets tema är superhjältar. Vi tänkte på Greta Thunberg och klimatrörelsen. Hjältar finns inte bara i sagorna, utan också i vardagen, säger Isabella Dahlberg.
Hon leder årets läger tillsammans med Sofia Gabrielsson som är danspedagog och dansare. Upplägget är att de yngre barnen 7–9 år spelar teater parallellt med att 10–12 åringarna dansar. Efter lunch skiftar grupperna aktivitet. Filosofin bygger på att barnen själva ska kunna vara med och påverka processen, vilket blir möjligt med mindre grupper.
– Vi samskapar med barnen. Det är roligt att lära sig någon annans dans, men vi uppmuntrar alla att dansa på sitt eget sätt, säger Sofia Gabrielsson.
Barnen får själva improvisera fram scener och tänka ut dansövningar som mot slutet av veckan sätts ihop till en föreställning.
– Barnen är delaktiga och lär sig ta ansvar. De blir medvetna om de olika momenten i processen, säger Isabella Dahlberg.
I danssalen drar dagens dansklass igång med Kris Kross 90-talshit "Warm it up". Någon lugnare uppvärmning tycks det dock inte vara. Sofia Gabrielsson leder barnen igenom en hiphop-uppvärmning med mycket gung. Hon glider över det repade golvet med barnen tätt efter.
– Titta upp, säger hon och drygt femton huvuden följer efter.
En av dansarna är 11-åriga Hamdi Abdulahi Jibril. Hon tycker att det är roligt att röra på sig, men gillar egentligen teater mer.
– Jag gillar att skådespela, för då måste man inte alltid vara sig själv. Man kan vara någon annan, säger hon med lugn ton.
Hon går redan i föreningens teatergrupp och har siktet inställt på en karriär som skådespelerska. Än har hon inga problem att gå in i andras perspektiv.
– Om jag tänker som en annan människa blir jag en annan människa, säger Hamdi Abdulahi Jibril.