Det visar forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Det här så kallade peptidtoxinet är det giftigaste ämne som någonsin hittats i den svenska djurvärlden och faktiskt ett av de strakaste nervgifterna som påträffats i naturen överhuvudtaget, säger Ulf Göransson, professor i farmakognosi vid Uppsala universitet, som har lett studien.
I den mån allmänheten överhuvud taget känner till slemmasken långsnöre är det för att den innehar rekordet som världens längsta djur, med en uppmätt längd på som mest 55 meter. Långsnöre är känt för vetenskapen sedan 1700-talet, men ändå inte särskilt välstuderad.
– Trots att det har varit känt att långsnöre kan retas att producera ett tjockt slem som är giftigt för bland annat kräftdjur och att personer som tar på masken kan känna stickningar i fingrarna är vi först att närmare intressera oss för dess kemi, säger Ulf Göransson.
Ur slem från långmaskar som fångats in på 30 meters djup utanför Bohuskusten har forskarna renat fram flera små giftiga proteiner och i detalj studerat den av dessa så kallade peptidtoxiner som är allra vanligast i maskens slem.
– I försök på kräftdjur och kackerlackor fann vi att denna peptidtoxin redan i ytterst låga halter framkallade dödliga förlamningar hos djuren, säger Ulf Göransson.
I fortsatta labbstudier har forskarna visat att giftet påverkar vissa så kallade jonkanaler hos ryggradslösa djur som kackerlackor, bananflugor och (av biodlare fruktade) varroakvalster, vilket leder till en fortlöpande elektrisk stimulering av nerver och muskulatur som framkallar förlamning.
– Däremot gav peptidtoxinet knappast någon reaktion alls på motsvarade jonkanaler hos däggdjur. Därför tror vi inte att det är giftigt för människor och andra däggdjur, och att det är något annat ämne i maskens slem som kan orsaka stickningar i fingrar, säger Ulf Göransson.
Liknande, men inte identiska, nervgifter från ormar, spindlar och kägelsnäckor används i dag bland annat i smärtläkemedel, inom bioteknik och för att bekämpa insekter inom jordbruket.
– Förhoppningsvis kan vår upptäckt av starka peptidtoxin hos långsnöre också få praktiska tillämpningar. Eftersom effekterna på kräftdjur och kackerlackor var så stark ligger det nära till hand att tänka sig att gifterna från långsnöre kan användas för att utveckla nya naturliga bekämpningsmedel mot insekter i jordbruket, säger Ulf Göransson.
Fotnot: Hela artikeln i Scientific Reports kan läsas här